Författare: Stockholms Kolonitradgardar

Under sommaren har forskare från Linköpings universitet och University of Leeds besökt Johannelunds koloniträdgårdsförening i Bromma för att kartlägga flödet av näringsämnen. Hur mycket tillförs med gödsel och hur mycket förs bort i form av skörd? Forskare och studenter har varit på plats och intervjuat kolonister om vad de odlar och hur de gödslar. De har också tagit jordprover som ska analyseras.

Forskningsledaren Geneviève Metson poängterar att man inte vet säkert om det läcker näring från koloniområden, men att man ändå kan säga att det finns en risk att det gör det och att det går att minska den risken. Utifrån sin forskning i bland annat koloniträdgårdar i Linköping vet hon till exempel att det är vanligt att vi odlare tillför mer näring än vad som behövs för den skörd vi får ut.

– Men det här varierar väldigt mycket så det går absolut inte att säga man bara ska gödsla mindre i största allmänhet, säger hon.

Näringsläckage från jordbruket och reningsverk och de negativa effekterna på hav och sjöar är väl kända. Till exempel ökad algblomning, igenväxning, döda bottnar och obalans mellan olika arter. Genevièves och hennes kollegors forskning handlar bland annat om att kartlägga näringsflöden i koloniträdgårdar och andra stadsodlingar. Målet är också att utveckla sätt att hantera jorden på bästa möjliga sätt för att minska risken för läckage.

– Vi vet att koloniträdgårdar bidrar med mycket som är bra för miljön och hur människor mår. Sedan kan det finnas saker man kan göra bättre. Målet med min forskning är att hitta sätt att förbättra den miljömässiga hållbarheten och de positiva effekterna av koloniodlingar ännu mer, säger Geneviève.

Studien i Johannelund startades efter att Stockholms koloniträdgårdars ordförande Katja Jassey, av en slump, hittat uppgifter om mätningar som gjorts av Stockholm stad. Mätningarna visade att delar av Ulvsundasjön i närheten av koloniområdet i Johannelund har förhöjda halter av bland annat fosfor men även koppar, bly och kadmium. När det gäller fosforn misstänkte man att den delvis kan komma från koloniområdet.

– Min första reaktion var att det kan väl inte vara möjligt att koloniodlingar kan orsaka så mycket näringsläckage. Jag kontaktade därför Ulf Nilsson, hortonom på Koloniträdgårdsförbundet, för att höra vad han trodde om saken, berättar Katja.

Ulf kände till att det pågick en studie om näringsflöden i koloniträdgårdar i Linköping. Han hörde därför av sig till Geneviève Metson. Resultatet blev att en studie inleddes även i Johannelund som under sommaren fått besök av Geneviève och hennes kollegor Carolina Rodriguez och Harrie Mort.

För Johannelunds koloniträdgårdsförening var det självklart att ställa upp i undersökningen och släppa in forskarna i odlingarna.

– Det är jätteviktigt för oss att få veta om det läcker näring från våra odlingar och vi i styrelsen tycker att det här är en fantastisk möjlighet att få reda på mer, säger Helena Johansson som är sekreterare i Johannelund.

Hon berättar att forskarna har kommit när föreningen haft städdagar och då och då under sommaren och hört sig för om att få göra intervjuer med odlarna. Reaktionerna från medlemmarna har bara varit positiva.

Vad kan vi odlare göra för att minska risken för näringsläckage?

– Vintern är den kritiska tiden. Då är odlarna inte på plats och jorden ligger bar så att regn och snösmältning kan föra bort näringsämnen. Därför är det alltid bra om man kan täcka jorden på något sätt under vintern, berättar Geneviève Metson, vars specialitet är näringsflöden i stadsnära odlingar.

Hon framhåller att än så länge vet vi inte säkert hur vi kolonister smartast minskar risken för näringsläckage och att det är något hon vill studera mer och testa tillsammans med oss odlare.

Ett sätt kan vara att så in gröngödslingsväxter efter att man skördat. Till exempel någon lämplig ärtväxt eller honungsfacelia. Då kan de ta upp tillgänglig näring ur jorden och binda den. Sedan kan man klippa och mylla ner växtdelarna i jorden på våren.

– Man kan också fundera på hur skörden blev och hur mycket man gödslat. Om skörden blev bra i år kan du kanske testa att gödsla lite mindre i en del av odlingen nästa år och se om det fortfarande växer lika bra, tipsar Geneviève.

Agneta Bergström, Miljökommittén