Kategorier
Fritidsträdgårdar Stugföreningar

Föreningarnas årsmöten i pandemi-tid

Snart dags för årsmöten i alla våra koloniföreningar. Nu börjar förberedelserna och det är dags att kolla stadgarna så att alla formalia följs. Kallelsen ska ut sex veckor före årsmötet, motioner in senast 4 veckor före och handlingarna ut senast 2 veckor före mötet.

Enligt Länsstyrelsen är möten i ideella föreningar varken allmänna eller privata och de omfattas alltså inte av pandemilagen. Men självklart måste vi tillämpa rekommendationerna för att försöka minska smittspridningen.

Långt ner under Frågor och svar på Länsstyrelsens hemsida står om årsmöten. De skriver:

”Ett årsmöte ses normalt inte som en offentlig tillställning, allmän sammankomst eller privat sammankomst och omfattas därför inte av den tillfälliga covid-19-lagen.

Som alltid gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd och rekommendationer om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19.

Läs mer om vilka nationella allmänna råd och rekommendationer som gäller på Folkhälsomyndighetens webbplats.”

Kategorier
Fritidsträdgårdar Odlingstips

Vinterbeskära vindruvor

En ranka med vindruvor passar perfekt på en kolonilott. Den växer på höjden så den tar inte mycket plats och den kan med hjälp av spaljering skapa rum i trädgården. Dessutom går både blad och druvor att använda, bladen till dolma eller som lock på syrade och inlagda grönsaker och druvorna att äta direkt eller till juice och sylt.

De av oss som inte odlar på Söders varma sluttningar kan välja en så kallad ”staketdruva”, vitis labrusca, som tål många minusgrader och ofta är frisk. Idag finns det flera sorter att välja på i handeln men den vanligaste är nog fortfarande Zilga. Små, blåsvarta druvor med tjockt skal, kärnor och underbart söta om de skördas när nätterna börjat bli kalla.

Januari är en bra månad för beskärning och här fick vår ordförande Katja Jassey hjälp av Linda Wahl som är kolonist men som också jobbar på Rosendals trädgård där hon beskurit många druvor. Vinrankorna är Zilga, inköpta i Riga för nio år sedan och har aldrig någonsin fått uppleva en korrekt vinterbeskärning sedan de kom till Sverige.

Linda rekommenderar boken Konsten att beskära: träd och buskar av Eva Robild och Georg Grundsten och där lär vi oss att på vintern ska vi klippa in alla sidoskott till en eller två knoppar från huvudstammen. Men vår ordförande är en fegis så hon insisterade på att spara tre skott. Det är från de här skotten som det kommer att växa ut nya rankor med blad och frukt.

Ett intressant och viktigt tips från Linda är att spara en rejäl tapp mellan skotten och punkten där du beskär. Vid en vanlig beskärning klipper vi ju precis ovanför skottet. Eftersom vi beskär på vintern är det nämligen troligt att översta toppen kommer att frysa bort och då fryser den förhoppningsvis endast ner till skottet som klarar sig. Eftersom saven stiger tidigt på vin är det viktigt att göra vinterbeskärningen långt innan vårvärmen är på väg.

Så har du en vinranka på din lott och inte beskurit den ännu är det hög tid att göra det. Och om du inte har det så är det kanske dags att börja drömma om vilken sort du skulle kunna välja och var du ska ha den.

Kategorier
Fritidsträdgårdar

Redskapslådor

Jobbstart-Lundaverkstaden tillverkar redskapslådor och åtar sig även reparationsuppdrag. Beställningar kan bara göras av föreningar, inte av enskilda medlemmar.

Utförandet kan varieras – lådan kan förses med beslag som gör den inbrottssäkrare, lockets stödribbor kan läggas ovanpå eller på undersidan och pappen kan gå runt hela lockkanten. Måttet är 200 cm lång x 60 cm bred x 55 till 60 cm hög.

Priset för en nytillverkad låda är endast 1.800 kr + eventuell transport (februari 2021), eftersom i stort sett endast materialkostnaden debiteras och ingen moms utgår.

Så här ser lådorna ut:

Kontakta Rosario Fichera på Jobbstart-Lundaverkstaden för mer information.
08-760 99 19, rosario.fichera@stockholm.se

Kategorier
Fritidsträdgårdar Miljö

Gift i stallgödsel

I början av juli samlades växtprover och gödsel in på Pungpinans fritidsträdgårdar och Årstafältets koloniområde. Proverna skickades av FOR till laboratorium i Holland och nu har svaren kommit.

Växterna hade redan talat sitt tydliga språk och att Pungpinan hade större skador bekräftades av proverna. Mycket höga nivåer av klopyralid 466 µg/kg och dessutom hittades picloram i hästgödseln. Det gick även att mäta halten av klopyralid i växtproverna (105 µg/kg i blad och 109 µg/kg i frukt). Fårgödslet som använts på Årstafältet hade lägre halt klopyralid (9,4 µg/kg) men tyvärr även aminopyralid 17 µg/kg.

Det allvarliga med aminopyralid och picloram är att nedbrytningstiden är lång. Det kan i värsta fall ta år innan de försvunnit. Värme, fukt och en levande jord med mycket jordbakterier skyndar på processen. Vi har idag även kunnat konstatera att mängden klopyralid som fanns i hästgödseln inte bara hämmat tillväxten utan även skadat vissa grödor så att de inte kunnat ge någon frukt alls. Små förkrympta bondbönor där baljorna är helt tomma.

Då hästarna stod på torv vet vi att gifterna kommit genom det de ätit. Gifterna kan passera genom en kropp utan att brytas ned, det är först när de kommer i kontakt med jordbakterier som den processen påbörjas. I konventionell odling av spannmål, majs och sockerbetor är det vanligt att dessa ogräsbekämpningsmedel används.

Vi kan inte längre rekommendera att våra föreningar tar hem stora lass stallgödsel utan att först kontrollera vad djuren ätit eller göra en provodling. En provodling gör du lättast genom att blanda gödsel med jord och så bondbönor, de kommer att få skruvade och ihopvikta blad väldigt tidigt om det finns gifter i gödslet. Det är en märklig situation att befinna sig i för en organisation som står för ekologisk odling och alltid rekommenderat naturgödsel tidigare.

På Pungpinan pågår just nu ett eget försök med att påskynda nedbrytningsprocessen genom att tillföra en mängd aktiva jordmikrober. De kommer att provodla bondbönor med några veckors mellanrum.

Att behöva ta alla dessa försiktighetsåtgärder som odlare är orimligt. Stockholms koloniträdgårdar ställer sig därför bakom Fritidsodlarnas Riksorganisation i deras arbete att få upp frågan till EU och vårt eget jordbruksdepartement. Hur vi alla kan hjälpas åt att arbeta för ett pyralidstopp kommer vi få anledning att diskutera vidare under det här året. För ett stopp är vad som krävs innan de här gifterna har sipprat in i hela systemet.

Förgiftade bondbönor på Pungpinans område.