Halvera torven

Myr, gräs, Vallentuna
Lena Israelsson berättar varför torv är skadligt för miljön och hur du istället gör levande jord för bättre skördar. Längd på film: tre minuter

Kort om torv

  • Torv har bildats långsamt under under tusentals år i våra våtmarker.
  • Torv är växtmaterial som inte bryts ner fullständigt på grund av de fuktiga miljöerna.
  • Torv lagrar stora mängder kol som frigörs när den bryts eller när  våtmarker torrläggs, vilket innebär stora växthusgasutsläpp.

Gör din egen jord

Det allra bästa sättet att undvika torv är att inte köpa jord. Det är inte svårt alls att göra din egen jord. Vi har därför tagit fram flera recept bland annat från Lena Israelsson och Roger Nyström, som båda har odlat i eget jord under många år.
Både klimatet och din plånbok kommer tacka dig!

20 procent * av Sveriges totala klimatutsläpp är utsläpp från utdikade våtmarker.
Det är lika mycket som Sveriges hela personbilsanvändning.

* Källa: Naturvårdsverket

Vill du göra skillnad?

Det allra bästa för klimatet är att du gör din egen jord. Du får levande jord full med mikroliv. Både bra för miljön, plånboken och ger bättre skördar.

Så vad väntar du på?
Bli en av våra jordmakare. Vi hjälper och guidar dig – för det är inte svårt – utan enkelt. Lägger du ut bilder i sociala medier, tagga gärna med #halveratorven, så ser vi vad vi tillsammans åstadkommer.

”Det är mycket roligare att laga jord än att laga mat”

I alla fall enligt Lena Israelsson, som hade en workshop i våras. Där berättade hon om jord och deltagarna fick tillverka fyra sorters jord.

Lövmull – bra ersättning till torv
En bra ingrediens olika jordblandningar är lövmull som ersätter torvens egenskaper. Låt dig bli inspirerad av lövmullsgurun Roger Nyström.
Du hittar hans recept på jord på vår receptsida.


Skippa torven!

Johnna Gilljam driver odlingbloggen Bondjäntan. Hon håller tomater varmt om hjärtat och i hennes tomatodlingar använder hon jord som själv har gjort, för att slippa köpa jord som till största delen innehåller torv.

Möt några jordmakare

Det är jorden som ska göra jobbet! säger Wandage Brown, kolonist i Gubbängen. Det behövs inga jordsäckar (läs gödslad torvmull) och inga preparat.

Stallgödsel hämtar han gratis från ett stall intill. Den komposterar han med allt växtavfall från lotten.
– Jag räknar till tre komposter, en fjärde är på gång. År två är myllan perfekt, säger Wandage.

För att jorden ska bli porösare har han börjat bottna bäddarna med ett lager löv. Wandage vet vad han vill också när det gäller grönsakerna:
– Det ska vara de traditionella bladgrönsakerna från hemlandet Uganda, mest amarant i olika färger, och sukuma wiki, en slätbladig grönkål.

Vi träffar Karin Karlsson i Listudden, som mal ner ogräsrens, perenner (även rötterna), grönsaksblast, buskklipp i en kompostkvarn.
– Ibland blir det även nässlor och vallört och tomatplantor, som jag skakar av jorden, så det blir smuligt, säger Karin

Det blandar hon sedan med stallgödsel som hon komposterat i ett år.

Karin använder cirka 10-20 procent komposterad gödsel. Gödseln kommer från ett intilliggande stall och är garanterat pyralidfritt.

Till våren är jorden färdig att användas i krukor, rabatter och odlingar.
– Det är lite pinnar i materialet, men det är så jag vill ha det. Pinnarna luftar jorden!, säger Karin.

Eva Israelsson i Tanto Norra koloniförening tillhör kategorin grävare. Hon älskar att gräva och hon är fena på att producera kompostmylla.
– Jag blandar kompostmylla av olika slag, så får jag jord till både krukor och till jordförbättring, säger Eva.

Förr hade hon trädgårdskompost och kökskompost. Nu är det bokashi och trädgårdskompost som gäller. Intill komposterna står två tunnor med färdig, svart bokashijord.  

– När pallkragarna i odlingen gjort sitt travar jag dem på höjden till en jättestor trädgårdskompost och bokashi komposterar jag i bokashihinkar, säger Eva.

När den uttjänta kökskomposten inte längre stod emot råttor fick den bli ”pinnkompost” Här slänger Eva smågrenar, pinnar och annat raffs. De ger en grövre kompostmylla, bra att exempelvis lägga i botten av krukor.

Självklart stödjer hon kampanjen #halveratorven!   


Fakta om torv

Klimatbov i ny förpackning
SVTs Uppdrag Granskning har granskat torvindustrin: Den finns i säckarna vi bär hem från trädgårdshandeln. Samtidigt har den blivit storpolitik och var nära att fälla en regering. Att elda med torv anses så skadligt för klimatet att den ska tas bort som bränsle. När en hotad bransch ska hitta nya vägar riktas blickarna mot vanliga, odlingsintresserade konsumenter.

Nya trenden: skapa din egen odlingsjord
När allt fler odlar så har intresset för själva matjorden ökat. Allt fler söker alternativ till att köpa torvbaserad jord på påsar i handeln.

Våtmarker och torv
I våtmarker bildas torv och de kan lagra stora mängder kol, vilket spelar en viktig roll för klimatet. Torvbildande våtmarkerna innehåller till exempel dubbelt så mycket kol som hela världens skogar.
När en torvmark dräneras på vatten (vid exempelvis torvbrytning), så slutar marken binda in kol till att släppa ut koldioxid till atmosfären.


Kampanjaktiviteter – Halvera torven

  • 21-24 mars 2024 deltar på Nordiska trädgårdar.
  • I november 2023, workshop och brainstorming med jordmakare i Kolonisternas hus.
  • Tre nyhetsbrev till anmälda jordmakare har vi skickat ut under hösten.
  • 20 september 2023 föreläsning med våtmarksforskaren Amelie Lindgren från Göteborgs universitet.
  • I juni 2023 skickade vi en enkät till alla våra 70 medlemsföreningar för att ta reda på mer om hur torv används i koloniområdena just nu och vilka idéer föreningarna har om åtgärder för att minska användandet. Svaren (som publiceras här senare) kommer att påverka hur kampanjen fortsätter.
  • 8 juni 2023 ordnade vi en inspirationsvandring i Skarpnäck för att se hur två föreningar där tar emot löv och flis som de använder för jordförbättring.
  • 7 maj 2023 var det Jordverkstad på Kolonisternas hus. Trädgårdsjournalisten Lena Israelsson lärde ut hur vi kan blanda vår egen jord. Samma sak berättade hon om i ett webbinarium redan 6 februari.