Kategorier
Odlingstips Utbildning

Lenas jordverkstad

Webbinarium med journalisten Lena Israelsson. Måndag 6 februari klockan 18.00

Lena kommer att berätta om hur man gör egen jord. Hon har samlat jordrecept. Hon har testat olika blandningar varav några blev riktigt riktigt bra. Det blir samtidigt en anledning att prata om råvarorna, hur  man får tag på dem och varför de är viktiga i jorden.

Läs mer om jordrecept på Lena Israelssons blogg!

Anmäl dig till webbinariet på den här länken: https://simplesignup.se/event/200908-lenas-jordverkstad

Länk till webbinariet kommer att skickas ut till alla anmälda någon dag i förväg. Välkomna!

 

 

Kategorier
Odlingstips Utbildning

Jordkurs nya tillfällen

Kursen om jord blev snabbt fullbokad. Men det finns fler möjligheter! Studiefrämjandet ger kursen vid flera andra tillfällen. Då kostar det 550 kr att delta.

Här hittar du fler tillfällen.

Här kan du se ett föredrag där Marek Rolenec berättar om jord och biologisk mångfald:

Kategorier
Utbildning

Heldagskurs om jord och odling

I den här nybörjarkursen lördag 12 november får vi lära oss om:

•Livet i jorden
•Anlägga nytt land – läge – metod – limpa
•Planera skiften – växelbruk
•Täckodling
•Sådd
•Förkultivering / Avhärdning
•Kompostering / Bokashi
•Gödning
•Samodling
•Biokol
•Gröngödning
•Jordar
•Bevattning
•Fröodling

Kursen som görs i samarbete med Studiefrämjandet och FOBO är helt gratis att delta i för alla som tillhör någon av våra föreningar.

Marek Rolenec som odlat grönsaker för självhushåll i 13 år leder kursen. Marek arbetar med organisk-biologisk odling och sitter i styrelsen för FOBO Förbundet Organisk-Biologisk Odling och FOR Fritidsodlingens Riksorganisation.

Läs mer och anmäl dig här

Vill du förbereda dig inför kursen? Eller fick du inte plats? Här finns ett föredrag med Marek Rolenec:

Vi rekommenderar att du löser medlemskap i FOBO. Länk till FOBO  inte minst för prenumerationen på den kunskapsfyllda medlemstidningen Odlaren som kommer ut 4 gånger per år. Den innehåller artiklar om ekologisk odling, odlar- och trädgårdsreportage, hälsosam mat, forskning och miljö.

Kategorier
Miljö

Vinnarna i fototävlingen

Nu är fototävlingen ”Älska jorden” avslutad. Prisutdelning kommer att ske under festliga former senare i höst när Kolonisternas hus återinvigs.

Första pris (50 liter biokol och Trädgårdsboken om Jord) tilldelas Åsa Persson Annersten, Fågelsångens trädgårdsförening, för bilden ”Det är under täcket det händer”

Motivering: En stämningsfull bild som både fångar det vackra ljuset och hur man kan odla på ett sätt som älskar jorden.

Foto Åsa Persson Annersten, Fågelsångens trädgårdsförening

Andra pris (15 liter biokol och Trädgårdsboken om Jord) tilldelas Veronika Elebäck, Tanto Norra Koloniträdgårdsförening, för bilden ”Rödhake på jakt”

Motivering: Fint fångad ögonblicksbild av livet på lotten – rödhaken som passar på att spana efter byten i den nygrävda komposten.

Foto Veronika Elebäck, Tanto Norra Koloniträdgårdsförening

Tredje pris (tre liter biokol och Trädgårdsboken om Jord) tilldelas Emilie Hertzberg, Pungpinans fritidsträdgårdar, för bilden ”Ärtig jordförbättring”

Motivering: Koloniliv ur ett jordperspektiv – här bjuds vi in i odlingen och får uppleva trädgårdslandet från en ny synvinkel.

Foto Emilie Hertzberg, Pungpinans fritidsträdgårdar

Juryns hederspris tilldelas Lina Axberg, Pungpinans fritidsträdgårdar, för bildserien ”Liten kolonist upptäcker jord”. En av bilderna finns överst i inlägget, de andra två nedan.

Motivering: En oemotståndlig illustration av nästa odlargenerations jordiga upptäckarglädje.

Foto Lina Axberg, Pungpinans fritidsträdgårdar
Foto Lina Axberg, Pungpinans fritidsträdgårdar
Kategorier
Miljö Odlingstips

Älska jorden med biokol

Ursprungsbefolkningarna i Amazonas tillverkade biokol genom att bränna trä, kvistar och annat organiskt material under låg syretillförsel. Resultatet blev en djup och bördig, svart jordmån som skiljer sig dramatiskt från den vanligtvis tunna, bleka och urlakade regnskogsjorden.

Biokolets välgörande egenskaper beror på att det har en unik struktur med mängder av porer och håligheter som håller kvar vatten och näringsämnen så att de inte lakas ut med regnvattnet.  Förråden av näring och vatten som byggs upp i jorden gynnar både växter och viktiga mikroorganismer. Men innan kolet har mättats med näring kan det stjäla näring från växterna. Därför behöver det mättas med näring innan det blandas i jorden.

– Det enklaste är att låta kolet dra i någon form av gödselvatten några dagar. Jag använder guldvatten (urin) och när det inte räcker gör jag vallörts- eller nässelvatten, berättar superodlaren Börje Remstam.

En plasthink med lock är perfekt för att låta biokolet stå och dra åt sig näring från urin eller annat näringsvatten. Foto Agneta Bergström

Börje är tidigare ordförande för Förbundet för organisk-biologisk odling (FOBO) och känd för att ha utvecklat metoder för att täckodla och använda biokol i sina odlingar i Skogstorp utanför Eskilstuna. Han experimenterar gärna och använder det han har till hands.

– Jag använder biokol eftersom det gör jorden extremt bördig samtidigt som jag motverkar klimatkrisen, säger Börje.

Att biokol, eller träkol, har jordförbättrande egenskaper har varit känt länge även i Sverige. I gamla tiders svenska kolmilor tillverkades träkol genom att trä fick brinna sakta under ett täcke av jord och sand. Kolarna lade märke till att det växte bra kring kolmilorna och tog med sig jord från milan för att odla i hemma. Börje har också hört andra historier om hur man förr dragit nytta av träkol i odlingssammanhang.

– Jag hade en besökare som berättade att hans mamma, eller om det var mormor, alltid la en kolbit i blomkrukan när hon planterade om sina krukväxter, säger Börje.

En annan besökare, en äldre man som arbetat som trädgårdsmästare i Eskilstuna i unga år, berättade om hur bra det växte när man spred ut träkol i planteringarna. Kolet var en restprodukt från kommunens tillverkning av biogas som såldes till hushållen.

Att Börje började använda biokol berodde inte på biokolets jordförbättrande förmåga utan på miljöaspekten. När träd växer tar de upp koldioxid som när de senare förmultnar – eller eldas upp på vanligt sätt – går tillbaka till atmosfären. Om man i stället gör biokol som tillförs jorden binds kolet där under flera tusen år. Biokol tillverkas genom pyrolys, det vill säga förbränning med låg syretillgång.

Börje tillverkade under många år biokol själv samtidigt som han eldade i vedpannan som då värmde huset han bor i. Han använde en plåtburk med några små ventilationshål så att förbränningsgaserna som bildas kunde pysa ut och antändas i vedpannan.

– Jag använde mest sågspån eftersom vi sågade så mycket ved, cirka 80 kubikmeter om året, till värmepannan. Det är perfekt eftersom det är finfördelat och därför lätt att blanda med jorden. Större kolbitar som grillkol är tyvärr rätt besvärliga att krossa, säger Börje.

Börje Remstam myllar ner biokol i trädgårdslandet. Han täcker också jorden med löv, halm eller gräsklipp som bidrar med organiskt material och hjälper till att hålla kvar fukten. Foto Agneta Bergström

Vi som inte kan tillverka biokol själva är hänvisade till de produkter som går att köpa. Det finns både ren biokol och biokol som blandats med gödsel i handeln. Det går också att använda grillkol även om det som Börje säger är besvärligt att krossa de stora bitarna. Hur bra biokolen är för miljön hänger förstås ihop med hur och var den tillverkats. Idag finns en europeisk certifiering, Euopean Biochar Certificate (EBC), som ska borga för att biokolet är framställt på ett hållbart sätt.

Det man själv kan göra är att köpa så kallat oladdat biokol, det vill säga biokol som inte blandats med gödsel, och själv ladda det med näringsämnen. På det viset minskar antalet kilo som transporteras samtidigt som du kan använda gödsel du producerat själv som urin, lakvatten från bokashikomposten eller näringsvatten gjort på nässlor eller andra växtdelar.

Agneta Bergström, Miljökommittén

Kategorier
Miljö

Vinn en jord-bibel & biokol!

Jorden vi odlar i är superviktig för skörden – och samtidigt en hemlig värld full av liv och mystiska processer. Årets fototävling har temat Älska jorden och fotograferna till de tre bästa bilderna belönas med en bok om jord och biokol.

Biokol har unika egenskaper. I jorden ger det husrum åt mikroorganismer samtidigt som det lagrar vatten och näring och gör det tillgängligt för växterna. Biokolen skänks av Skånefrö. 1:a pris är 50 liter, 2:a pris 15 liter och 3:e pris 3 liter.

Trädgårdsboken om Jord är en fantastisk bok där du får veta allt om jorden och hur du kan vårda den. Boken går på djupet och förklarar vad som utspelar sig under jordytan. Dessutom är den vacker med många fina och förklarande bilder.

Kapitlen tar upp vad jord är, hur den bildas, vilka som lever i den, hur man gödslar och jordförbättrar, komposterar samt vad olika växter behöver för jord för att trivas. Och mycket mer.

Författarna är jordprofessorn Håkan Wallander, jordtillverkarna Alf och Magnus Nobel, miljöjournalisten Charlotte Permell samt trädgårdsskribenterna Elisabeth Svalin Gunnarsson och Anton Sundin. 384 sidor. Bokförlaget Langenskiöld.

Mejla dina bilder senast första augusti till fototavling@sthlmkoloni.se

Tänkbara motiv är jord i alla sammanhang: djur som lever i jorden, fåglar som drar upp maskar ur jorden, kolonister som arbetar med jord och gödsel, jordfabriker, kompostering, biokol, näringsvatten, täckodling med mera.

Tävlingsvillkor:

– Max 3 bilder per deltagare.

– Bilder i jpg-format och inte tyngre än 3 MB

– Glöm inte att skriva fotografens och föreningens namn och ange fotografens telefonnummer

– Alla bidrag får fritt publiceras av Stockholms Koloniträdgårdar

– Pristagarna presenteras på Koloniträdgårdarnas dag 27 augusti.