Kategorier
Stugföreningar Utbildning

Kolonimuseet i Eriksdalslunden

Nu är Kolonimuseet i Eriksdalslunden öppet för säsongen.

Här kan du följa koloniområdets utveckling från starten 1906 fram till idag, ta reda på mer om södra Södermalms historia och om tobaksodlingens betydelse i staden. Varje sommar har de en ny temautställning, i år heter den Löv – ett kretslopp för livet.

Museet Eriksdalslunden
Utställning om löv

Öppet 31 maj till 28 september, lördagar och söndagar kl 13 till 16. Fri entré. 

Här kan du läsa mer om museet: https://www.eriksdalslunden.se/

Kategorier
Fritidsträdgårdar Stockholms Koloniträdgårdar Stugföreningar

Hur lång tid tar det att få en kolonilott ?

En fråga som alltid är aktuell  är hur man får en kolonilott i Stockholm. Och med kolonilott så menar vi både stug- och odlingslotter. Stockholmssystemet, där man är tvungen att stå i kö för att få lov att köpa en kolonistuga, är nästan unikt i Sverige. I de flesta andra kommuner är det den med störst plånbok som kan välja vilken stuga den vill ha. Här är det den med bäst tålamod.

Stockholm skiljer också ut sig från en del andra kommuner i landet eftersom alla odlingslotter ingår i en förening som arrenderar marken. I Skåne till exempel är det betydligt vanligare att den enskilda odlaren arrenderar direkt av kommunen ett år i taget. Detta ställer krav på föreningen och styrelsens förmåga att hantera just köer på ett rättvist och klokt sätt.

Det finns idag inga krav från Stockholms stad att lotter måste tilldelas enligt strikt turordning, styrelsen kan alltså plocka från sin intresselista. Det betyder också att vi blir väldigt sårbara för göra godtyckliga, och rent av diskriminerande val, när vi plockar ur den där listan.

Vi får ofta frågor om hur vi hanterar köerna. Hur lång tid det tar att få en lott är en fråga som media gärna ställer varje vår. Därför valde vi hösten 2024 att gå ut med en enkät till alla medlemsföreningar med några enkla frågor och nu presenterar vi en sammanfattning av svaren. Längst ner i inlägget finns länkar till en längre rapport.

Intresselista och information

Alla föreningar har en intresselista och de allra flesta har också information om denna på sin egen hemsida eller Facebook-sida. Ett fåtal, främst odlingslotter, har endast information på anslagstavlan på området. Några föreningar har information både på nätet och på anslagstavlor inom området.

Hur man får en lott är viktig samhällsinformation, i dagsläget är det svårt att hitta kontaktuppgifter via staden så här spelar våra föreningar en stor roll. Att ha information både på en hemsida och anslagstavla ökar möjligheten för alla att ta del av informationen. Även på Stockholm Koloniträdgårdars hemsida finns kontaktinformation till de olika föreningarna och den i särklass vanligaste frågan till vår info-mejl är just hur man gör för att få en lott.

Hur långa köer och hur lång kötid?

Till våra stugföreningar står det nästan tre gånger så många i kö som det finns lotter. Att få en odlingslott är betydligt lättare. Men det här är en siffra som ska tas med en nypa salt då vi vet att det finns många personer som står i kö till mer än en förening. Vi kan alltså inte säga exakt hur många enskilda individer det är som står i kö till att få en lott i Stockholm.

En siffra som är mer intressant är därför hur lång tid det tar att få en lott. Här är skillnaden stor mellan stadsdelarna.

Bland odlingsföreningarna sticker Hägersten-Älvsjö ut som en stadsdel med väldigt långa kötider vilket inte är så märkligt med tanke på att det endast finns 195 odlingslotter (inga stuglotter) i en stadsdel med 125 000 invånare. Detta kan jämföras med Skarpnäcks stadsdel som har 700 odlingslotter på 46 000 invånare, där det även finns 1448 stuglotter. En annan stadsdel som sticker ut åt andra hållet är Hässelby-Vällingby där det 2024 gick att få en odlingslott inom mindre än ett år.

Att det ibland kan vara stor skillnad mellan kortast och längst kötid beror ofta på att den lott som inte krävde så många år var vanskött eller att en väldigt lång kötid kan vara en indikation på att någon väntat länge på att just en speciell lott skulle bli ledig.

Vi kan också se att det tar nästan dubbelt så lång tid att få en kolonistuga på Södermalm som i Skarpnäck eller Enskede-Årsta-Vantör. I Farsta är det korta tider till stuglotterna men det kan beror på att det är gamla campingområden där tomterna är små och odling inte är tillåten.

Vad kostar det att stå i kö?

 I princip alla stugföreningar tar ut en köavgift och snittet ligger runt 200 kronor. Av odlingsföreningarna är det bara lite drygt hälften som tar en avgift, och där ligger snittet på 100 kronor. Den vanligaste anledningen till att ta ut en avgift är att det är enda sättet att administrera kön på ett rimligt sätt. Utan avgift är det svårt att veta vilka som fortfarande är aktiva sökande och till slut blir köerna ohanterliga. För stugföreningar som har en lite mer komplicerad process blir det också ett sätt att täcka de administrativa kostnaderna.

Är det endast kötid som räknas?

Som vi nämnde i början har föreningarna möjlighet att välja ur kön, och det är något som tillämpas ibland. Hos odlingsföreningarna var det bara 32% som angav att de inte hade rak kötid. Med rak kötid menar vi en strikt turordning. Hos stugföreningar var det 60% som angav att de inte hade rak kötid. Det verkar dock som att i flera fall i odlingsföreningarna så har man rak kötid även om man någon gång gjort ett undantag. Vi bör också komma ihåg att en odlingsförening kan lätt säga upp en medlem som missköter sig, detta är mycket svårare i stugföreningarna.

Vi vet att frågan om rak kötid eller intresselista är något som diskuteras inom staden och även inom föreningarna. Vi vet också att många som stått i en kö till en stugförening i flera år kan börja undra om det är förgäves.

Om kösystemet i Stockholm ska överleva är det viktigt att vi arbetar mot ett så transparent och rättvist kösystem som möjligt, samtidigt som vi också måste erkänna att ibland kanske den som drömt om en lott inte alltid varit helt införstådd i verkligheten. Att ha en lott och en stuga är tidskrävande och en stuga kan fort svälja pengar. Det gäller att vara realistisk vilket inte alltid är det lättaste.

Läs en längre sammanfattning av enkäten här (pdf)!

Se kötiderna till alla föreningarna år 2024 här (pdf)!

Kategorier
Fritidsträdgårdar Kolonisternas hus Stockholms Koloniträdgårdar Stugföreningar

Årets ordförandeträffar

Vi bjuder in ordförandena i våra föreningar till en träff i Kolonisternas hus. Den 17 juni är det odlingsföreningarna (fritidsträdgårdar) som träffas och den 18 juni är det stugföreningarnas tur.

Stockholms koloniträdgårdars nyvalda ordförande Lisa Fagerlind håller i mötena och välkomnar er. Under kvällen presenteras sammanställningen av den enkät om hur köerna fungerar som vi gjorde i vintras. Det blir tillfälle till diskussion om denna viktiga fråga.

Dessutom medverkar Pierre Gräff från Koloniträdgårdsförbundet och svarar på frågor om arrenden.

Inbjudan där det framgår hur man anmäler sig skickas till alla medlemsföreningar inom kort.

Kategorier
Halvera torven Miljö Odlingstips

Prova svampsubstrat i komposten

Stockholms Koloniträdgårdar samarbetar med Svampfarmen kring att erbjuda substrat från svampodling. På Nordiska trädgårdar visade vi det i vår monter. Då presenterade vi det så här.  Nu kan alla föreningar beställa svampsubstrat.

Svampfarmen erbjuder alltså mycelerat ekologiskt substrat från svampodling till förmånliga priser. Substratet är KRAV-certifierat och därmed godkänt för ekologisk odling. Svampfarmen är i en utvecklingsfas med produkten så i utbyte vill de gärna få ta del av resultaten som gödslet ger i odlingarna,  de vill alltså få veta hur kolonisterna använde det och hur det gick.

Svampfarmen föreslår att substratet används som kompost och kompostaktivator för trädgårds- och kökskompost. Att lägga svampsubstratet i bokashin tillsammans med kökskompost har gett goda preliminära resultat. Det verkar också som att substratet katalyserar processen för lövmull. En annan användning är i maskkompost, något som de har testat själva och som även finns belagt i forskningslitteraturen.

Priset för det mycelerade ekologiska substratet är 25 kr/kg. Svampfarmen levererar substratet till koloniområdena och ger en kort genomgång av användningsområdena och en överblick av den kunskap som finns i nuläget. Minsta beställning blir 30 kg.  Svampfarmen erbjuder även en föreläsning om grundläggande mykologi för odlare.

Läs mer om substratet, om pH-värden och halter av NPK. En hypotes är att svampsubstratet, utöver att tillföra näringsämnen till jorden, även bidrar till grödornas upptagningsförmåga av dem.

https://pub.epsilon.slu.se/34330/1/khalil-s-et-al-20240531.pdf

 

Information om hur beställningar ska göras skickas till alla medlemsföreningars styrelser.

Kategorier
Stockholms Koloniträdgårdar

Årsmöte

Söndag 27 april håller Stockholms Koloniträdgårdar årsmöte. 

Miljö- och jordfrågor står i fokus när kampanjen Halvera torven avslutas. Hur ska vi fortsätta arbetet? En motion om särskild miljödiplomering för fritidsträdgårdar finns också att behandla.

En ny ordförande ska väljas då Katja Jassey avgår efter fyra år.

Mötet hålls i Solidaritetshuset på Södermalm. Alla medlemsföreningar kan skicka ombud. Kallelse skickades ut den 12 mars. Fullständiga årsmöteshandlingar skickas till alla föreningar och anmälda ombud senast 13 april. 

Kategorier
Halvera torven Miljö

Skippa torven på mässan

Stockholms Koloniträdgårdar med kampanjen Skippa torven kommer till Nordiska trädgårdar. När vi startade kampanjen 2023 så sa vi halvera torven, nu sätter vi målet högre och säger skippa torven! Besök oss i monter A02:02 på Rådgivningsgatan.

På Kunskapscenen

27 mars kl. 14.30 Lena Israelsson: Alternativ till torvjordar

28 mars kl. 10.30 Lena Israelsson: Alternativ till torvjordar

28 mars kl. 15.30 Håkan Wallander: Hur kan mykorrhizan hjälpa oss i trädgården?

29 mars kl. 10.30 Håkan Wallander: Hur kan mykorrhizan hjälpa oss i trädgården?

I montern

Kom och prata med oss i montern A02:02. Flera gånger varje dag händer det något särskilt, någon berättar eller visar något:

Torsdag 27 mars

12.00 Rimligt motstånd. Frida Marklund från Återställ våtmarker berättar om varför torvbrytning är klimatskadlig, om finska statens roll i torvbrytningen i Sverige och om kampen för att rädda Grimsås mosse.

15.00  Gamla tiders krukväxtjord.  Lena Israelsson visar krukväxter som hon odlat i egen blomjord och svarar på frågor.

 

Fredag 28 mars

11.00  Lövmull! Roger Nyström berättar om hur han får fram mängder av lövmull och om hur han använder den.

12.00  Cecilia Wingård sår luktärter i Lenas torvfria blomjord. Cecilia har i år kommit ut med boken En värld av luktärter.

16.00 Prata med mykorrhiza med Håkan Wallander. Efter sitt föredrag på kunskapsscenen kommer Håkan till vår monter.

 

Lördag 29 mars

Förmiddagen. Jordmakare i förening.  Rot Mejías och Sus Klevebring finns på plats och berättar om hur kolonister i Stockholm hjälper varandra att bli bättre på att göra jord och kompostera.

11.00 Prata med mykorrhiza med Håkan Wallander. Efter sitt föredrag på kunskapsscenen kommer Håkan till vår monter.

16.00  Cecilia Wingård sår luktärter i Lenas torvfria blomjord. Cecilia har i år kommit ut med boken En värld av luktärter.

 

Söndag 30 mars

11.00 Restströmmar i staden och hur kasserat svampsubstrat kan kicka igång dina odlingar på lotten. Svampodlaren Martin Benson berättar.

12.00  Rimligt motstånd. Frida Marklund från Återställ våtmarker berättar om varför torvbrytning är klimatskadlig, om finska statens roll i torvbrytningen i Sverige och om kampen för att rädda Grimsås mosse.

skippa torven logga