Stockholms Koloniträdgårdar
I början på 2024 ordnas en kurs i juridik och andra svåra frågor för våra stugföreningar. Det är Helena Westerling från Koloniträdgårdsförbundet som håller i den och hon kommer bland annat att ta upp följande:
Alla stugföreningars styrelser har fått mer detaljerad information om kursen.
Nu bjuder vi in till ett möte för alla som vill bli aktiva i kampanjen Halvera torven. Varmt välkomna! Det finns många olika saker att göra och bidra med. Läs mer om kampanjen på kampanjsidan!
Vi kommer att diskutera hur vi bäst jobbar med frågan i våra koloniföreningar. Hur kan vi mäta att vi faktiskt halverar torven?
Det finns önskemål från några av våra föreningar om att få hjälp att lära ut kompostering och ”jordmakeri”. Är det något för dig? De som vill hjälpa till med detta kommer att (vid senare tillfälle) få en utbildning av trädgårdsjournalisten Lena Israelsson.
Kampanjen Halvera torven kommer att ha en egen monter på trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar i vår. Här behövs brainstorming om hur vi ska göra montern mest effektfull.
Vi delar oss i grupper efter intresse och summerar för alla på slutet.
Mötet är i Kolonisternas hus och i Stora salen där finns plats för 25 personer. Därför tar vi upp anmälningar i förväg. Svara senast 20 november. Mötet börjar kl 18 och håller på till 20.30. Kaffe, te och mackor kommer att finnas.
Kolonisternas hus ligger på Hornsbergs strand 20. Buss 65 stannar nära. Det går också att ta tunnelbana till Stadshagen. Karta finns på länken ovan.
Varje höst hämtar Roger upp 200-500 säckar med löv från ett närbeläget villaområde. Löv som annars bara åkt till tippen och inte gjort någon nytta alls.
Men för Roger är skogens guld inte kantareller, utan löv, som förgyller rabatter och odlingar. För löv som komposteras förvandlas till en fin och luftig jord som kallas för lövmull. Den kan användas direkt som såjord eller blandas med kompost till fin planteringsjord.
Lövmull är det enkla, billiga och framförallt klimatvänliga alternativet till torv.
Stockholms Koloniträdgårdar driver kampanjen Halvera torven. All jord och gödsel som du köper i affären innehåller till största delen torv. Problemet med torv är att stora mängder växthusgaser frigörs, både vid själv torvbrytningen, men även när den bryts ner i trädgårdslandet.
Nu är det dags för träffar med ordförandena i alla våra föreningar. Representanter för styrelsen kommer att berätta lite om vilka diskussioner som förs med staden just nu, vad som händer i vårt hus och trädgård, vår kampanj för att halvera torven och i övrigt så sätts agendan av vilka frågor deltagarna har.
Möte med fritidsträdgårdarnas ordföranden blir 23 oktober, möte med stugföreningarnas den 25 oktober. Vi kommer att vara i Kolonisternas hus. Föreningar som inte hittar sin inbjudan är välkomna att höra av sig till info@sthlmkoloni.se för att få den igen! Föranmälan krävs nämligen.
Efter Amelies föreläsning inspirerade Lena Israelssons med en utställning med torvfria jordblandningar.
Många jordiga fingrar och frågor senare så gick ett gäng nöjda jordmakare hem med ny kunskap om både torv och laga egen jord.
Se filmen där Amelie kort beskriver varför vi inte ska använda torv på våra lotter.
• Våtmarker där det bildas torv är otroligt viktiga för att motverka växthuseffekten genom att lagra in kol. När vi tar upp torven och utsätter den för syre för vi tillbaks kol till atmosfären där det kommer att bidra till växthuseffekten.
• Precis som allt organiskt material är torv till största delen uppbyggd av kol. Det gör att torvmarker fungerar som jättelika kolsänkor – deras betydelse för att binda koldioxid är enorm och av mycket större betydelse än till exempel regnskogen.
• Torv bildas när vitmossa (Sphagnum) bryts ner i blöt och syrefattig miljö. Syrebristen gör att nedbrytningen går mycket långsamt och inte blir fullständig. Med tiden blir därför lagren av ofullständigt nedbruten mossmassa – torv – tjockare och tjockare.
• Torvlagret kan med åren bli många meter djupa – men det går långsamt – ungefär en millimeter per år. Det tar alltså 1000 år för ett metertjockt torvlager att bildas.
• I Sverige har enorma ytor av våtmarker dikats ut för att förvandlas till åker eller skogsmark. Utsläppen av växthusgaser från dessa marker motsvarar utsläppen från alla personbilar. Torvbrytning görs på en bråkdel av dessa utdikade marker – men de ger upphov till väldigt stora utsläpp per ytenhet.
• Odlingsjord som består av torv är ur balans. Torv innehåller 50 % kol medan vanlig markjord innehåller mellan 3 och 9 % kol. När torven kommer i kontakt med syre bryts den ner snabbt. Kolet återgår till luften och atmosfären där det bidrar den till växthuseffekten och ett allt varmare klimat.
• Vi fritidsodlare köper mer och mer torv för varje år. Koldioxidutsläppen som den torven ger upphov till motsvarar utsläppen från 41 000 personbilar. Att minska användningen av torv är därför ett effektivt sätt att minska klimatutsläppen.
Vi fick in in många fina bidrag till årets fototävling, men det var Oscar Boström, som knep förstapriset.
Grattis Oscar som kommer från Råcksta Fritidsträdgårdars koloniområde!
Förstapriset är att Johnna Gilljam alias Bondjäntan kommer till Oscar tipsar och ger råd, Självklart får även Oscar Johnnas bok ”Tomater: odla för hela året”.
Håll utkik i våra kanaler när vi annonserar andrapristagaren.
”En ögonblicksbild av skördeglädje. Avspänd, sinnlig och glad. Precis som livet på lotten kan vara.”
Här kommer en bild från i somras tagen på Råcksta Fritidsträdgårdars koloniområde som verkligen utstrålar skördeglädje. Jag är tillsammans med syster och hennes son Adam 4 år. Jag har bjudit dem till min lott för att få skörda lite grönsaker och Adam är mycket intresserad av att delta. Han använder sekatören själv för knipsa av broccoli, han pekar ut blommor till en egen bukett och plockar med entusiasm upp potatis direkt ur jorden – som ur en skattgömma! Efter att vi har tvättat potatisen tar vi en bild som väl sammanfattar en härlig dag på lotten!