Stockholms Koloniträdgårdar
Kursen om jord blev snabbt fullbokad. Men det finns fler möjligheter! Studiefrämjandet ger kursen vid flera andra tillfällen. Då kostar det 550 kr att delta.
Här hittar du fler tillfällen.
Här kan du se ett föredrag där Marek Rolenec berättar om jord och biologisk mångfald:
I den här nybörjarkursen lördag 12 november får vi lära oss om:
•Livet i jorden
•Anlägga nytt land – läge – metod – limpa
•Planera skiften – växelbruk
•Täckodling
•Sådd
•Förkultivering / Avhärdning
•Kompostering / Bokashi
•Gödning
•Samodling
•Biokol
•Gröngödning
•Jordar
•Bevattning
•Fröodling
Kursen som görs i samarbete med Studiefrämjandet och FOBO är helt gratis att delta i för alla som tillhör någon av våra föreningar.
Marek Rolenec som odlat grönsaker för självhushåll i 13 år leder kursen. Marek arbetar med organisk-biologisk odling och sitter i styrelsen för FOBO Förbundet Organisk-Biologisk Odling och FOR Fritidsodlingens Riksorganisation.
Vill du förbereda dig inför kursen? Eller fick du inte plats? Här finns ett föredrag med Marek Rolenec:
Vi rekommenderar att du löser medlemskap i FOBO. Länk till FOBO inte minst för prenumerationen på den kunskapsfyllda medlemstidningen Odlaren som kommer ut 4 gånger per år. Den innehåller artiklar om ekologisk odling, odlar- och trädgårdsreportage, hälsosam mat, forskning och miljö.
Stockholms koloniträdgårdar kan nu i samarbete med Studiefrämjandet erbjuda våra medlemsföreningar möjlighet att gå två viktiga kurser i föreningskunskap, helt utan kostnad för föreningen.
Den ena kursen riktar sig till den som arbetar i en styrelse, den tar upp allt från årsmöten och protokoll till styrelsens juridiska ansvar. Det är två digitala träffar den 19 och 26 oktober, kl 18.00 – 21.00.
Den andra kursen är för dig som har uppdrag som kassör i en ideell förening, den tar bland annat upp grundläggande bokföring och bokslut, viktiga delar som det är bra att ha koll på. Även den här kursen är två digitala träffar, 10 och 17 november, kl 18-21.
Fullständig information om kurserna och om hur man anmäler sig har skickats till alla föreningar. Hoppas att det är många som har möjlighet att ta den här möjligheten att bli lite tryggare i styrelsearbetet. Det är en kunskap som är värdefull i många andra sammanhang också.
Under sommaren har forskare från Linköpings universitet och University of Leeds besökt Johannelunds koloniträdgårdsförening i Bromma för att kartlägga flödet av näringsämnen. Hur mycket tillförs med gödsel och hur mycket förs bort i form av skörd? Forskare och studenter har varit på plats och intervjuat kolonister om vad de odlar och hur de gödslar. De har också tagit jordprover som ska analyseras.
Forskningsledaren Geneviève Metson poängterar att man inte vet säkert om det läcker näring från koloniområden, men att man ändå kan säga att det finns en risk att det gör det och att det går att minska den risken. Utifrån sin forskning i bland annat koloniträdgårdar i Linköping vet hon till exempel att det är vanligt att vi odlare tillför mer näring än vad som behövs för den skörd vi får ut.
– Men det här varierar väldigt mycket så det går absolut inte att säga man bara ska gödsla mindre i största allmänhet, säger hon.
Näringsläckage från jordbruket och reningsverk och de negativa effekterna på hav och sjöar är väl kända. Till exempel ökad algblomning, igenväxning, döda bottnar och obalans mellan olika arter. Genevièves och hennes kollegors forskning handlar bland annat om att kartlägga näringsflöden i koloniträdgårdar och andra stadsodlingar. Målet är också att utveckla sätt att hantera jorden på bästa möjliga sätt för att minska risken för läckage.
– Vi vet att koloniträdgårdar bidrar med mycket som är bra för miljön och hur människor mår. Sedan kan det finnas saker man kan göra bättre. Målet med min forskning är att hitta sätt att förbättra den miljömässiga hållbarheten och de positiva effekterna av koloniodlingar ännu mer, säger Geneviève.
Studien i Johannelund startades efter att Stockholms koloniträdgårdars ordförande Katja Jassey, av en slump, hittat uppgifter om mätningar som gjorts av Stockholm stad. Mätningarna visade att delar av Ulvsundasjön i närheten av koloniområdet i Johannelund har förhöjda halter av bland annat fosfor men även koppar, bly och kadmium. När det gäller fosforn misstänkte man att den delvis kan komma från koloniområdet.
– Min första reaktion var att det kan väl inte vara möjligt att koloniodlingar kan orsaka så mycket näringsläckage. Jag kontaktade därför Ulf Nilsson, hortonom på Koloniträdgårdsförbundet, för att höra vad han trodde om saken, berättar Katja.
Ulf kände till att det pågick en studie om näringsflöden i koloniträdgårdar i Linköping. Han hörde därför av sig till Geneviève Metson. Resultatet blev att en studie inleddes även i Johannelund som under sommaren fått besök av Geneviève och hennes kollegor Carolina Rodriguez och Harrie Mort.
För Johannelunds koloniträdgårdsförening var det självklart att ställa upp i undersökningen och släppa in forskarna i odlingarna.
– Det är jätteviktigt för oss att få veta om det läcker näring från våra odlingar och vi i styrelsen tycker att det här är en fantastisk möjlighet att få reda på mer, säger Helena Johansson som är sekreterare i Johannelund.
Hon berättar att forskarna har kommit när föreningen haft städdagar och då och då under sommaren och hört sig för om att få göra intervjuer med odlarna. Reaktionerna från medlemmarna har bara varit positiva.
Vad kan vi odlare göra för att minska risken för näringsläckage?
– Vintern är den kritiska tiden. Då är odlarna inte på plats och jorden ligger bar så att regn och snösmältning kan föra bort näringsämnen. Därför är det alltid bra om man kan täcka jorden på något sätt under vintern, berättar Geneviève Metson, vars specialitet är näringsflöden i stadsnära odlingar.
Hon framhåller att än så länge vet vi inte säkert hur vi kolonister smartast minskar risken för näringsläckage och att det är något hon vill studera mer och testa tillsammans med oss odlare.
Ett sätt kan vara att så in gröngödslingsväxter efter att man skördat. Till exempel någon lämplig ärtväxt eller honungsfacelia. Då kan de ta upp tillgänglig näring ur jorden och binda den. Sedan kan man klippa och mylla ner växtdelarna i jorden på våren.
– Man kan också fundera på hur skörden blev och hur mycket man gödslat. Om skörden blev bra i år kan du kanske testa att gödsla lite mindre i en del av odlingen nästa år och se om det fortfarande växer lika bra, tipsar Geneviève.
Agneta Bergström, Miljökommittén
Enkäten ingår i en större kartläggning av näringsflöden i koloniträdgårdar. Du kan hjälpa till genom att svara på några frågor om hur du odlar och gödslar. Målet är att ta reda på om och hur vi kan minska risken för näringsläckage från våra odlingar. Enkäten är öppen till den 1 november.
Länk till enkäten: https://forms.office.com/r/Dk9tGnkmcF
Riksdagspartierna fick tre frågor om pyralider och fritidsodling inför valet. Sex partier: MP, SD, KD, M, S och C besvarade enkäten. V och L svarade inte på våra frågor. Det var endast Miljöpartiet som svarade att de skulle verka för ett förbud.
Klopyralid utgör idag ett (1) av 57 verksamma ämnen i ogräsmedel som används inom jordbruket och ändå verkar de andra partierna tro att vår jordbruksproduktion står och faller med pyralider (Centern skulle tänka på saken). Vi undrar också hur de kan tro att det skulle hjälpa om pyralider används på “rätt sätt”. För när de används så innebär det att giftet finns där, i jorden, i skörden, i gödseln.
Samtidigt säger nästan alla partier att fritidsodlingen har potential att bidra till ökad produktion av livsmedel. Dilemmat här är att just inom fritidsodlingen används restprodukter från jordbruket i form av gödsel. Vi ingår i samma kretslopp.
Läs alla svaren på kampanjsidan pyralidstopp.nu
En byggfirma har arbetat hela våren och sommaren med att återställa Kolonisternas Hus efter vattenskadan. Nu är det nästan klart och det kommer bli jättefint!
Men för att det ska bli riktigt fint igen behöver vi under september hjälp med två saker:
1. Vårt staket håller på att rasa. Vi hoppas kunna byta ut hela sidan mot gångvägen och till det behövs folk. Vi letar efter 1 arbetsledare, 3-4 personer som kan riva, 1 som kan sköta en sågklinga och som kanske till och med har en. 2 personer som kan måla vårt staketmaterial och 4 personer som bygger det nya staketet. Vi bjuder såklart på mat, reseersättning och kanske något mer.
2. Innan vi kan flytta in i huset måste vi städa upp efter byggarna. Vår bedömning är att ett gäng om 8 personer borde klara av detta. Vi fixar allt städmaterial, du behöver bara dyka upp i oömma kläder. Självklart fixar vi något att äta, reseersättning mm även här.
När huset är klart kommer vi kunna sparka igång årets kurser igen och som vanligt kan alla medlemsföreningar låna huset för sina styrelsemöten eller egna mindre kurser.
Kolonister som vill hjälpa till ska kontakta Lisa Fagerlind i styrelsen: lisa@sthlmkoloni.se