Kategorier
Miljö

Vinnarna i fototävlingen

Nu är fototävlingen ”Älska jorden” avslutad. Prisutdelning kommer att ske under festliga former senare i höst när Kolonisternas hus återinvigs.

Första pris (50 liter biokol och Trädgårdsboken om Jord) tilldelas Åsa Persson Annersten, Fågelsångens trädgårdsförening, för bilden ”Det är under täcket det händer”

Motivering: En stämningsfull bild som både fångar det vackra ljuset och hur man kan odla på ett sätt som älskar jorden.

Foto Åsa Persson Annersten, Fågelsångens trädgårdsförening

Andra pris (15 liter biokol och Trädgårdsboken om Jord) tilldelas Veronika Elebäck, Tanto Norra Koloniträdgårdsförening, för bilden ”Rödhake på jakt”

Motivering: Fint fångad ögonblicksbild av livet på lotten – rödhaken som passar på att spana efter byten i den nygrävda komposten.

Foto Veronika Elebäck, Tanto Norra Koloniträdgårdsförening

Tredje pris (tre liter biokol och Trädgårdsboken om Jord) tilldelas Emilie Hertzberg, Pungpinans fritidsträdgårdar, för bilden ”Ärtig jordförbättring”

Motivering: Koloniliv ur ett jordperspektiv – här bjuds vi in i odlingen och får uppleva trädgårdslandet från en ny synvinkel.

Foto Emilie Hertzberg, Pungpinans fritidsträdgårdar

Juryns hederspris tilldelas Lina Axberg, Pungpinans fritidsträdgårdar, för bildserien ”Liten kolonist upptäcker jord”. En av bilderna finns överst i inlägget, de andra två nedan.

Motivering: En oemotståndlig illustration av nästa odlargenerations jordiga upptäckarglädje.

Foto Lina Axberg, Pungpinans fritidsträdgårdar
Foto Lina Axberg, Pungpinans fritidsträdgårdar
Kategorier
Miljö Odlingstips

Älska jorden med biokol

Ursprungsbefolkningarna i Amazonas tillverkade biokol genom att bränna trä, kvistar och annat organiskt material under låg syretillförsel. Resultatet blev en djup och bördig, svart jordmån som skiljer sig dramatiskt från den vanligtvis tunna, bleka och urlakade regnskogsjorden.

Biokolets välgörande egenskaper beror på att det har en unik struktur med mängder av porer och håligheter som håller kvar vatten och näringsämnen så att de inte lakas ut med regnvattnet.  Förråden av näring och vatten som byggs upp i jorden gynnar både växter och viktiga mikroorganismer. Men innan kolet har mättats med näring kan det stjäla näring från växterna. Därför behöver det mättas med näring innan det blandas i jorden.

– Det enklaste är att låta kolet dra i någon form av gödselvatten några dagar. Jag använder guldvatten (urin) och när det inte räcker gör jag vallörts- eller nässelvatten, berättar superodlaren Börje Remstam.

En plasthink med lock är perfekt för att låta biokolet stå och dra åt sig näring från urin eller annat näringsvatten. Foto Agneta Bergström

Börje är tidigare ordförande för Förbundet för organisk-biologisk odling (FOBO) och känd för att ha utvecklat metoder för att täckodla och använda biokol i sina odlingar i Skogstorp utanför Eskilstuna. Han experimenterar gärna och använder det han har till hands.

– Jag använder biokol eftersom det gör jorden extremt bördig samtidigt som jag motverkar klimatkrisen, säger Börje.

Att biokol, eller träkol, har jordförbättrande egenskaper har varit känt länge även i Sverige. I gamla tiders svenska kolmilor tillverkades träkol genom att trä fick brinna sakta under ett täcke av jord och sand. Kolarna lade märke till att det växte bra kring kolmilorna och tog med sig jord från milan för att odla i hemma. Börje har också hört andra historier om hur man förr dragit nytta av träkol i odlingssammanhang.

– Jag hade en besökare som berättade att hans mamma, eller om det var mormor, alltid la en kolbit i blomkrukan när hon planterade om sina krukväxter, säger Börje.

En annan besökare, en äldre man som arbetat som trädgårdsmästare i Eskilstuna i unga år, berättade om hur bra det växte när man spred ut träkol i planteringarna. Kolet var en restprodukt från kommunens tillverkning av biogas som såldes till hushållen.

Att Börje började använda biokol berodde inte på biokolets jordförbättrande förmåga utan på miljöaspekten. När träd växer tar de upp koldioxid som när de senare förmultnar – eller eldas upp på vanligt sätt – går tillbaka till atmosfären. Om man i stället gör biokol som tillförs jorden binds kolet där under flera tusen år. Biokol tillverkas genom pyrolys, det vill säga förbränning med låg syretillgång.

Börje tillverkade under många år biokol själv samtidigt som han eldade i vedpannan som då värmde huset han bor i. Han använde en plåtburk med några små ventilationshål så att förbränningsgaserna som bildas kunde pysa ut och antändas i vedpannan.

– Jag använde mest sågspån eftersom vi sågade så mycket ved, cirka 80 kubikmeter om året, till värmepannan. Det är perfekt eftersom det är finfördelat och därför lätt att blanda med jorden. Större kolbitar som grillkol är tyvärr rätt besvärliga att krossa, säger Börje.

Börje Remstam myllar ner biokol i trädgårdslandet. Han täcker också jorden med löv, halm eller gräsklipp som bidrar med organiskt material och hjälper till att hålla kvar fukten. Foto Agneta Bergström

Vi som inte kan tillverka biokol själva är hänvisade till de produkter som går att köpa. Det finns både ren biokol och biokol som blandats med gödsel i handeln. Det går också att använda grillkol även om det som Börje säger är besvärligt att krossa de stora bitarna. Hur bra biokolen är för miljön hänger förstås ihop med hur och var den tillverkats. Idag finns en europeisk certifiering, Euopean Biochar Certificate (EBC), som ska borga för att biokolet är framställt på ett hållbart sätt.

Det man själv kan göra är att köpa så kallat oladdat biokol, det vill säga biokol som inte blandats med gödsel, och själv ladda det med näringsämnen. På det viset minskar antalet kilo som transporteras samtidigt som du kan använda gödsel du producerat själv som urin, lakvatten från bokashikomposten eller näringsvatten gjort på nässlor eller andra växtdelar.

Agneta Bergström, Miljökommittén

Kategorier
Miljö

Vinn en jord-bibel & biokol!

Jorden vi odlar i är superviktig för skörden – och samtidigt en hemlig värld full av liv och mystiska processer. Årets fototävling har temat Älska jorden och fotograferna till de tre bästa bilderna belönas med en bok om jord och biokol.

Biokol har unika egenskaper. I jorden ger det husrum åt mikroorganismer samtidigt som det lagrar vatten och näring och gör det tillgängligt för växterna. Biokolen skänks av Skånefrö. 1:a pris är 50 liter, 2:a pris 15 liter och 3:e pris 3 liter.

Trädgårdsboken om Jord är en fantastisk bok där du får veta allt om jorden och hur du kan vårda den. Boken går på djupet och förklarar vad som utspelar sig under jordytan. Dessutom är den vacker med många fina och förklarande bilder.

Kapitlen tar upp vad jord är, hur den bildas, vilka som lever i den, hur man gödslar och jordförbättrar, komposterar samt vad olika växter behöver för jord för att trivas. Och mycket mer.

Författarna är jordprofessorn Håkan Wallander, jordtillverkarna Alf och Magnus Nobel, miljöjournalisten Charlotte Permell samt trädgårdsskribenterna Elisabeth Svalin Gunnarsson och Anton Sundin. 384 sidor. Bokförlaget Langenskiöld.

Mejla dina bilder senast första augusti till fototavling@sthlmkoloni.se

Tänkbara motiv är jord i alla sammanhang: djur som lever i jorden, fåglar som drar upp maskar ur jorden, kolonister som arbetar med jord och gödsel, jordfabriker, kompostering, biokol, näringsvatten, täckodling med mera.

Tävlingsvillkor:

– Max 3 bilder per deltagare.

– Bilder i jpg-format och inte tyngre än 3 MB

– Glöm inte att skriva fotografens och föreningens namn och ange fotografens telefonnummer

– Alla bidrag får fritt publiceras av Stockholms Koloniträdgårdar

– Pristagarna presenteras på Koloniträdgårdarnas dag 27 augusti.

Kategorier
Fritidsträdgårdar Miljö Utbildning

I biologiska mångfaldens tecken i Råcksta

Söndagen den 21 augusti kl. 10:00. Vandringen är gratis och vänder sig till kolonister i föreningar som är medlemmar i Stockholms Koloniträdgårdar.

Vandringen sker genom föreningen Råcksta fritidsträdgårdars odlingslotter tillsammans med Koloniträdgårdsförbundet trädgårdsexpert Ulf Nilsson och biologen Nette Bygren.

Koloniområdet är på gammal havsbotten och har allt från ren torv till blålera att odla på.  Kolonin har över 250 odlingslotter och odlare födda i nästan hela världen. Råcksta fritidsträdgårdar är miljödiplomerad på silvernivå. Många odlare är duktiga på kompost och biologisk mångfald.

Kolonin har en äng på ca 600 meter som slås med lie en gång om året vid det populära slåttergillet. Dessutom har man 3 bikupor, bihotell, myrstack, örtagård men också parkslide, parksallat och mycket mer. Med hjälp av experterna vi har med oss kan vi säkert identifiera många intressanta växter, småkryp och annat spännande.

Området ligger mellan Råckstavägen och Beckombergavägen i Bromma. Vi träffas vid västra änden på koloniområdet, mittemot Råckstavägen 25, Vällingby.

Ta T-banan till Råcksta och gå ca 10 minuter. Kör du bil kan du parkera fritt nära Tingvallavägen18 och följa parkvägen därifrån till koloniområdet.

Själva vandringen är mellan 10:00 och 12:00. Därefter bjuder vi på något att äta och då finns det tid för frågor.

Bindande anmälan senast 14 augusti på länken nedan. Vi bjuder på fika efter vandringen. Tala även om behov av specialkost. Meddela om du får förhinder.

Anmäl dig här!

Kategorier
Fritidsträdgårdar

Dagstugor kan bli tillåtna

Dagstugor kan bli tillåtna i Stockholm. Men mycket arbete återstår.

Frågan om dagstugor i fritidsträdgårdar har varit aktuell i över ett decennium. En dagstuga skulle kunna ge kolonisten på en odlingslott möjlighet att söka skydd för sol och regn, att kunna vila en liten stund, att förvara både redskap och kaffekoppar på det sätt som odlaren själv önskar och mycket mer.

Trafikkontoret är positiva till att frågan utreds men förutom konstruktionsfrågor kräver bygglovsfrågan en lösning. Våra fritidsträdgårdar ligger på olika slags mark och det kommer förmodligen att kräva olika lösningar vad gäller just bygglov. I ett möte den 10 juni med Trafikkontorets avdelningschef för Stadsmiljö och den landskapsarkitekt som ansvarar för koloniområden beslöts det att Trafikkontoret ska samverka med Stockholms koloniträdgårdar och stödja oss i detta arbete.

Vi tillsätter nu en arbetsgrupp som ska ta fram prototyp till dagstuga i dialog med Trafikkontoret.

Kategorier
Miljö

Miljödiplomera föreningen

Miljö­­diplomer­ingen är en metod och en pedagogisk vägledning för miljöarbetet i föreningen. Under processen utvecklar medlemmarna sina kunskaper och stärker samarbetet inom föreningen och med andra koloniträdgårdsföreningar.

Samla en grupp intresserade, gå igenom  miljödiplomeringskriterierna och bjud gärna in någon från en diplomerad förening för att få goda råd och tips.

Från Koloniträdgårdsförbundet får ni också stöd – kontakta Ingrid Rogblad, miljon@koloni.se. Kriterierna och en kompletterande handledning kan laddas ner här.