Kategorier
Halvera torven Miljö Odlingstips

A true lövstory – Roger & lövmullen

Varje höst hämtar Roger upp 200-500 säckar med löv från ett närbeläget villaområde. Löv som annars bara åkt till tippen och inte gjort någon nytta alls.

Men för Roger är skogens guld inte kantareller, utan löv, som förgyller rabatter och odlingar. För löv som komposteras förvandlas till en fin och luftig jord som kallas för lövmull. Den kan användas direkt som såjord eller blandas med kompost till fin planteringsjord.
Lövmull är det enkla, billiga och framförallt klimatvänliga alternativet till torv.

I filmen berättar Roger om hur han gör lövmull

Stockholms Koloniträdgårdar driver kampanjen Halvera torven. All jord och gödsel som du köper i affären innehåller till största delen torv. Problemet med torv är att stora mängder växthusgaser frigörs, både vid själv torvbrytningen, men även när den bryts ner i trädgårdslandet. 

Så här gör du lövmull

  • Placera lövkomposten i skugga och fyll på med en mix av höstlöv.
  • Undvik att låta löven torka ut.
  • Bland i lite gräsklipp eller urin om du vill skynda på förmultningsprocessen.
  • Vänd löven en gång om året för att få in luft i högen.
  • Efter 2 år kan du använda lövmullen, men du behöver sålla den från grövre material.
  • Efter 3 år är lövmullen fin som snus och kan användas som såjord.
Kategorier
Miljö Odlingstips

Ta hand om höstens minsta skörd

Naturskyddsföreningen har undersökt svenskamärkta plantor och hittat förbjudna bekämpningsmedel, bland annat i röd solhatt. Solhatt säljs som en bivänlig, men just denna planta innehöll ett förbjudet gift som skadar bin.

Lena Israelsson, journalist och odlingsprofil har undersökt ”svenskheten” i svenskmärkt planta.

  • Sådd och sticklingar kan ske utanför Sverige, ibland i tropiska länder, som sedan exporteras till Europa.
  • De flesta hamnar i Nederländerna, där de planteras i pluggbrätten, och sedan importeras av svenska plantskolor.
  • I Sverige planteras de i en vanlig plastkruka, och när plantan rotat sig i kruka får den kallas för svensk eller ”svenskodlad”.
  • Svenska plantskolor har tuffare regler än de flesta länder, men det hjälper inte om plantorna besprutats någon annanstans.

Sist i nyheten hittar du Lenas inlägg på Facebook.

Det bästa sättet att skydda sig mot otillåtna gifter är att skörda egna frön, i stället för att köpa färdiga plantor. 

Vi haffar en entusiastisk frösamlare

Bakom ett vanligt hus i Enskede gömmer sig en fantastisk trädgård, fylld med massor växter, som bildar olika rumsliga miljöer. Här bor Gun Skybrand, som lever för sin trädgård och som alltid är nyfiken att fröså och testa nya sorter, men hon jobbar även med att föröka de växter hon redan har.
– Jag nog en riktig frö- och växtsamlare, som de flesta trädgårdsnördar, säger Gun och skrattar.

Gun tipsar om frösådd  och sticklingar av hortensia

Precis som det finns enkla och svåra växter, är det likadant med frön. Vissa frön är krångliga att så och ibland även svåra att lokalisera, vad är frö och vad är bara skräp? Men de allra flesta är enkla att samla in och sedan så.

Vad ska man tänka på när man ska skörda frön?
– Skörda gärna en solig dag, när det är torrt. Det är viktigt att du rensar bort skräp, så det inte börjar mögla under förvaring. Det finns vissa frön som bör sås som färska, och andra som man kan lagra. Men lagringstid skiljer sig åt mellan frön, så det behöver man kolla.


Hur förvarar man frön bäst?
– Torrt, mörkt och svalt. Du kan använda dig av kaffefilter eller vika små frökuvert. Jag förvarar mina frön i kylskåpet, vilket förlänger grobarheten.

Så här viker du ett frökuvert

Frön vill olika
När det är dags att så frön är det mager jord som gäller. Man behöver även hålla reda på om det är varm- eller kallgroende frön.

Flera av de perenner som lätt frösår sig själva i vårt klimat, är ofta frön som behöver kyla för att gro. Men även här är det olika – akleija frösår sig lätt – men behöver ingen köldknäpp för att gro. En annan parameter hålla reda på är om det är ljus- eller mörkgroende frön.

Guns tips på frön som är lätta att skörda och så:

  • Fingerborgsblomma
  • De allra flesta blåklockor, till exempel Mjölkklocka
  • Purpurklätt
  • Solhatt
  • Anisisop
  • Nattljus
  • Blå Bolltistel
  • Akleija
  • Verbena

Många av våra sommarblommor (som är ett-åriga) är även lätta att ta frön av som ringblommor, malva och tagetes.

Men det finns ju även andra sätt att få trädgården växa. Det är att ta sticklingar eller dela på växter. Lavendel och Hortensia är lätt att ta sticklingar av och funkia passar för delning.

Om vi alla samlar frön, tar sticklingar och delar våra växter slipper du få in gifter i trädgården. Passa på och byt med vänner och kolonigrannar – så har du plötsligt massa nya växter – helt gratis.


Kategorier
Fritidsträdgårdar Halvera torven Miljö Odlingstips

Föreningarnas goda idéer om torvfri odling

Hälften av våra föreningar besvarade en utskickad enkät om torv och jord i somras. Genom enkäten ville vi få en kunskap om vilka aktiviteter som kan få bäst effekt i vår kampanj Halvera torven. Av de som svarade var det fler odlingslottsföreningar än stugföreningar, men vi har också fler sådana föreningar bland medlemmarna.

Vi frågade om nuläget. Köper föreningarna gemensamt in jord? En ganska stor majoritet köper ingen gemensam jord överhuvudtaget. Men en fjärdedel av de svarande köper vanlig planteringsjord, sådan som kan innehålla 90-95% torv, vilket också stod tydligt i frågan.

Vi frågade också hur det var med gödsel, köper föreningarna det gemensamt? Nej 60% av de svarande gör inte det. En dryg femtedel köper komposterad kogödsel i säck (som innehåller 30-95% torv). En del föreningar köper stallgödsel direkt från stall och två föreningar köper annan gödsel.

60% av de svarande gör inte några andra jordförbättrande aktiviteter gemensamt, så här finns det stor potential att göra mer! De övriga skaffar flis från arborister, löv på hösten, gräsklipp utifrån eller något annat.

Många föreningar gör en hel del redan, här är några exempel:

Vi har haft studiecirkel och hoppas på fler. Medlemmarna kan övertygas genom upplysning om bättre sätt att förbättra jorden.

Vi har ännu inte börjat själva förutom att en representant i styrelsen var på föreläsningen den 8 juni om minskad torvanvändning och vi undersöker om vi kan få flis till vår lilla förening samt samla mer av löven omkring vårt område.

Vi är precis i början med att producera egen biokol vilket inte bara fungerar som jordförbättrare utan även kan skapa gemenskap, något vi gör tillsammans i föreningen.

Vi frågade också vilket stöd föreningarna vill ha i detta arbete från Stockholms Koloniträdgårdar.. Här är några av svaren:

Skriv in i miljödiplomeringen att man inte får använda torv. Utbilda kolonister.

Vill att föreningen ska hjälpa till att driva möjlighet och krav på att leverantörerna ska tillhandahålla torvfri jord som de t ex gör i England

Tydliga förslag på bra köpjord, det är de odlarna som kan vara svårt att få med sig

Lättillgänglig information är bra, föreläsningar, studiebesök mm. Går det att samarbeta med stadsdelarna på något sätt, så att material som tex röjs kan komma oss till nytta?

Kanske tydliga checklistor som peppar folk att testa alternativ. Ni informerar redan bra, men det gäller att hela tiden påminna och göra det enkelt för medlemmarna att minska jordinköpen.

Kanske en ambulerande kompost/jord-instruktör vore fint? Som kom till föreningarna och hjälper dem att lägga en limpa som de sedan själva kan följa. Bästa sättet att övertyga skeptiker.

Under hösten fortsätter arbetet. Först med ett inspirationsmöte den 20 september. Mer information om det kommer inom kort!

Senare på hösten blir det fullt fokus på att se till att alla som vill får möjlighet att få höstlöv levererade till sina områden.

Kategorier
Miljö Odlingstips

Leve Koloniträdgården

I skriften finns tips om hur koloniträdgårdarna ska bevaras, vårdas och förnyas. Här beskrivs kolonirörelsens historia i Stockholm. Vi får också möta ”kolonister av idag”, alltså kolonister från 1984. Här förklaras hur föreningarna fungerar och deras viktiga roll och det ges förslag på hur entrén till området kan göras inbjudande. Och hur man kan ordna en festplats! Sedan följer massor av fina tips för själva lotterna och stugorna. Kompostering, gamla ritningar till stugor, husdjur (”En kolonist som kanske vill pröva att ha ett par kaniner, gäss eller ett litet lamm ska få göra det. Det viktigaste är att djuren behandlas väl.”) … ja allt tänkbart finns med!

Boken Leve Koloniträdgården: bevara, vårda, förnya : råd, anvisningar och rekommendationer för koloniträdgårdsverksamhet i Stockholm gavs ut 1984. Det var Stockholms fastighetskontor, förvaltningsavdelningen och Information Stockholm i samarbete med Föreningen Stor-Stockholms koloniträdgårdar (som ju numera heter Stockholms Koloniträdgårdar) som stod bakom. Den har ett förord av Mats Hulth (s) som då var fastighetsborgarråd.

Hämta Leve Koloniträdgården som pdf!

Kategorier
Halvera torven Miljö Odlingstips

Inspirationsmöte: Halvera torven

I Skarpnäck har två föreningar i flera år tagit emot stora mängder höstlöv och flis och det har förändrat deras tunga lerjord på ett fantastiskt sätt.

Kom på inspirationsmöte i kampanjen Halvera torven. Lär dig mer och sprid sedan de kunskaperna i din förening! Du får veta hur din förening också kan få tag på dessa material.

Ulf Nilsson, odlingsrådgivare på Koloniträdgårdsförbundet, medverkar och ger tips om hur löv och flis kan komposteras och bli till värdefulla resurser på koloniområdet.

Vi samlas på parkeringen till Pungpinans fritidsträdgårdar. Vi går runt och tittar på hur de i den föreningen arbetat med höstlöv och flis för jordförbättring. Sedan går vi tvärsöver Gamla Tyresövägen till föreningen Skarpnäcks fritidsträdgårdar och ser hur de har gjort.

Uppsamlingsplats för löv och flis i Skarpnäcks fritidsträdgårdar.
Uppsamlingsplats för löv och flis i Skarpnäcks fritidsträdgårdar. Foto Katrin Holmberg

Där kan vi sedan slå oss ner och prata tillsammans. Vad kan vi göra i de olika föreningarna för att minska användningen av torv? Alla idéer är välkomna! 

Tid: Torsdag 8 juni kl. 18-20.

Plats: parkeringen framför Pungpinan. Gamla Tyresövägen. Buss från Gullmarsplan, Kärrtorp eller Skarpnäck till hållplats Skarpnäcks koloniområde. Adress om du vill söka på kartor: Gamla Tyresövägen 451.


#halveratorven

Vi driver kampanjen Halvera torven för att torvbrytningen släpper ut stora mängder koldioxid. Det är inga små mängder fritidsodlingen konsumerar, mer än yrkesodlingen. Hur är det möjligt? Jo, för att planteringsjorden som säljs i plastsäckar innehåller ca 95 procent torv. Komposterad kogödsel i plastsäck innehåller också mycket torv, upp till 95 procent. Med andra ord är jorden vi köper inte jord utan torv.

Vill du ha en levande och stabil trädgårdsjord i dina pallkragar bör det innehålla minst hälften naturlig jord och/eller kompost. En halvering av torven gör dig med andra ord till en bättre odlare.  Tips på hur du minskar användningen och gör egen jord kommer löpande under året här på sidan.

Kategorier
Miljö Odlingstips Utbildning

Föreläsning om att odla i torka

Klimatförändringarna har medfört lite nytt att tänka på som trädgårdsmänniska och odlare. Vad kan vi göra för att lyckas i vårt odlande? Hur löser vi vattenfrågan? Måste vi odla andra växter eller kan vi vidta andra åtgärder?

Detta och mycket mer kommer Tomas Lagerström som är landskapsarkitekt och tidigare universitetslektor i växtmateriallära på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala  att berätta om, illustrerat med talande bilder. Tomas är också  hängiven odlare sedan barnsben.

Plats: Folkets Husby. Edvard Griegsgången 16 i Husby

Tid: Torsdag 11 maj klockan 18.30

Det är gratis att delta för alla som odlar i våra medlemsföreningar, men anmälan krävs. Anmäl dig på denna länk: https://simplesignup.se/event/204533