Kategorier
Miljö Odlingstips

Älska jorden med biokol

Ursprungsbefolkningarna i Amazonas tillverkade biokol genom att bränna trä, kvistar och annat organiskt material under låg syretillförsel. Resultatet blev en djup och bördig, svart jordmån som skiljer sig dramatiskt från den vanligtvis tunna, bleka och urlakade regnskogsjorden.

Biokolets välgörande egenskaper beror på att det har en unik struktur med mängder av porer och håligheter som håller kvar vatten och näringsämnen så att de inte lakas ut med regnvattnet.  Förråden av näring och vatten som byggs upp i jorden gynnar både växter och viktiga mikroorganismer. Men innan kolet har mättats med näring kan det stjäla näring från växterna. Därför behöver det mättas med näring innan det blandas i jorden.

– Det enklaste är att låta kolet dra i någon form av gödselvatten några dagar. Jag använder guldvatten (urin) och när det inte räcker gör jag vallörts- eller nässelvatten, berättar superodlaren Börje Remstam.

En plasthink med lock är perfekt för att låta biokolet stå och dra åt sig näring från urin eller annat näringsvatten. Foto Agneta Bergström

Börje är tidigare ordförande för Förbundet för organisk-biologisk odling (FOBO) och känd för att ha utvecklat metoder för att täckodla och använda biokol i sina odlingar i Skogstorp utanför Eskilstuna. Han experimenterar gärna och använder det han har till hands.

– Jag använder biokol eftersom det gör jorden extremt bördig samtidigt som jag motverkar klimatkrisen, säger Börje.

Att biokol, eller träkol, har jordförbättrande egenskaper har varit känt länge även i Sverige. I gamla tiders svenska kolmilor tillverkades träkol genom att trä fick brinna sakta under ett täcke av jord och sand. Kolarna lade märke till att det växte bra kring kolmilorna och tog med sig jord från milan för att odla i hemma. Börje har också hört andra historier om hur man förr dragit nytta av träkol i odlingssammanhang.

– Jag hade en besökare som berättade att hans mamma, eller om det var mormor, alltid la en kolbit i blomkrukan när hon planterade om sina krukväxter, säger Börje.

En annan besökare, en äldre man som arbetat som trädgårdsmästare i Eskilstuna i unga år, berättade om hur bra det växte när man spred ut träkol i planteringarna. Kolet var en restprodukt från kommunens tillverkning av biogas som såldes till hushållen.

Att Börje började använda biokol berodde inte på biokolets jordförbättrande förmåga utan på miljöaspekten. När träd växer tar de upp koldioxid som när de senare förmultnar – eller eldas upp på vanligt sätt – går tillbaka till atmosfären. Om man i stället gör biokol som tillförs jorden binds kolet där under flera tusen år. Biokol tillverkas genom pyrolys, det vill säga förbränning med låg syretillgång.

Börje tillverkade under många år biokol själv samtidigt som han eldade i vedpannan som då värmde huset han bor i. Han använde en plåtburk med några små ventilationshål så att förbränningsgaserna som bildas kunde pysa ut och antändas i vedpannan.

– Jag använde mest sågspån eftersom vi sågade så mycket ved, cirka 80 kubikmeter om året, till värmepannan. Det är perfekt eftersom det är finfördelat och därför lätt att blanda med jorden. Större kolbitar som grillkol är tyvärr rätt besvärliga att krossa, säger Börje.

Börje Remstam myllar ner biokol i trädgårdslandet. Han täcker också jorden med löv, halm eller gräsklipp som bidrar med organiskt material och hjälper till att hålla kvar fukten. Foto Agneta Bergström

Vi som inte kan tillverka biokol själva är hänvisade till de produkter som går att köpa. Det finns både ren biokol och biokol som blandats med gödsel i handeln. Det går också att använda grillkol även om det som Börje säger är besvärligt att krossa de stora bitarna. Hur bra biokolen är för miljön hänger förstås ihop med hur och var den tillverkats. Idag finns en europeisk certifiering, Euopean Biochar Certificate (EBC), som ska borga för att biokolet är framställt på ett hållbart sätt.

Det man själv kan göra är att köpa så kallat oladdat biokol, det vill säga biokol som inte blandats med gödsel, och själv ladda det med näringsämnen. På det viset minskar antalet kilo som transporteras samtidigt som du kan använda gödsel du producerat själv som urin, lakvatten från bokashikomposten eller näringsvatten gjort på nässlor eller andra växtdelar.

Agneta Bergström, Miljökommittén

Kategorier
Miljö Odlingstips

Hämta affischen

Sätt upp affischen om årets fototävling på ert koloniområde!
Här kan du hämta den som pdf.

Den ser ut så här:

Årets fototävling är en del av Stockholms koloniträdgårdars
kampanj Älska jorden. Alla medlemmar är välkomna att delta!

Tänkbara motiv är jord i alla former och sammanhang: djur som lever i jorden, fåglar som drar upp maskar ur jorden, kolonister som arbetar med jord och gödsel, jordfabriker, komposter, kompostering, biokol, näringsvatten, täckodling med mera.

Läs mer om tävlingen här!

Kategorier
Odlingstips Utbildning

Torka skörden från lotten

En inspirationsföreläsning om hur du tar tillvara det du odlar.
Onsdagen den 4 maj kl. 18.00-20.00 i Bagarmossens Folkets Hus
(Lillåvägen 44, nära Bagarmossens T-banestation).


Föreläsare är Eric Tornblad, friluftskock och författare till ”Torka mat” och andra böcker du kan läsa om på mat-uteliv.se 
Under föreläsningen får du veta hur du tar vara på allt som växer på din kolonilott – hur du torkar kryddväxter, bladgrönsaker, rotfrukter, ärter, bönor, bär och frukter och annat som du odlar. Du får också inspiration till att göra örtsalt, fruktremmar, smaksätta oljor m.m.

Föreläsningen är gratis och vänder sig till kolonister i föreningar som är medlemmar i Stockholms Koloniträdgårdar. 


Anmäl dig senast 1 maj här:

simplesignup.se/event/192163-torka-skoerden-fraan-din-kolonilott

Kategorier
Miljö Odlingstips Utbildning

Favorit i repris: kompostföreläsning

Onsdag 6 april kl. 19.00 – 21.00

Daniel Björklund Jonsson, verksamhetschef på Skillebyholm, berättar om komposteringens grunder: kompostering av trädgårdsavfall, lövkompostering, täckodling och användning av myllan. Även bokashi och en jämförelse mellan konventionell kompostering och bokashi tas upp. Det blir tid för frågor.

Föreläsningen ges via Teams i samarbete med Studiefrämjandet. Länk skickas två dagar i förväg till den som anmält sig och fått bekräftelse.

Föreläsningen är kostnadsfri och vänder sig till kolonister i föreningar, som är medlemmar i Stockholms Koloniträdgårdar.

Anmälan senast 3 april till

https://simplesignup.se/event/190611

Kategorier
Miljö Odlingstips

Alternativ till stallgödsel

Inför vårens odlingssäsong funderar vi nog alla på alternativ till stallgödsel. Den vågar vi ju inte använda i år när risken att den är förgiftad av pyralider är så stor.

Trädgårdsförfattaren Lena Israelsson gjort en sammanställning över organiska produkter, både jord och näring, som verkar vara riskfria att använda. Där finns mycket att lära. KRAV-märkning med texten Godkänd för ekologisk odling betyder inte säkert att råvarorna i produkten är ekologiska. De kommer oftast från en konventionell bonde som använder kemiska bekämpningsmedel, ibland ogräsmedel av typen pyralider.

Listan fylls på när ny information kommer. Här finns Lenas lista!

 

Kategorier
Möten Odlingstips Utbildning

Program Fröruset 5 mars

Välkommen till Fröruset lördag 5 mars i Folkets Husby (Edvard Griegsgången 16 i Husby).

Fröruset är Sveriges största fröbyte och har ordnats i tio år av nätverket Peppar & Pumpa. I år är Stockholms Koloniträdgårdar medarrangör.

Det är viktigt att du känner till reglerna för bytet. Kolla därför in den här informationen som ger alla detaljer:

Frön lämnas i entrén senast 11-11.30 för att vi ska hinna sortera och duka upp fröna. Samtidigt får du en nummerlapp. För att få gräddfil till fröborden ska du ha minst tre fröpåsar. Vi hoppas att alla kan bidra med frön. Om du inte kan det, ta med sticklingar eller plantor.

Kl 12 berättar Katja Jassey om pyralidutbrottet på Pungpinans odlingslotter i somras. Efter det en kort frågestund om pyralider.

Direkt därefter kör vi igång fröbytet. Ni går in i omgångar, annars utbryter kaos. Vår utropare ropar upp vilka nummer som får gå in, som på flyget. Fröbytet pågår tills fröna är slut, senast till kl 16.

Älskade jord kallar vi vår workshop. Den handlar om att skapa egen jord och gödsel. Vi visar hur du blandar miniskelettjord, även kallad ”Niklas evighetsjord” för krukodling. Det handlar också om lövmull, bokashi och uringödsling.

Tillverka insektshotell av ett knippe vass och snöre och få tips på växter som gynnar mångfalden.

Föreningen Sesam gör oss till bättre fröodlare. Annika Karlsson öppnar våra ögon för bondbönans mångfald och lär oss att undvika korsningar. Karin Sjöholm älskar potatislöken. Hon säljer sättlök från potatislök (begränsad tillgång) till förmån för Rädda Barnens nödhjälp till Afghanistans barn.

Bladlöken Gandana är Afghanistans mest älskade grönsak. Vi har mot alla odds lyckats få fram frön till denna saftiga och högproduktiva bladlök. Vi hoppas att du vill betala 20 kr för en påse. Pengarna går till Rädda Barnens nödhjälp till afghanska barn.

Spetskunskap i chiliodling bidrar Michael Ekegren https://www.facebook.com/alienchili/ med. Vi får samtidigt möjlighet att köpa hans egna chilifrön och plantor.

Kafét öppnar kl 11. Där finns något litet att äta.

Foto Lena Israelsson. Fröer på tork.