Författare: Stockholms Kolonitradgardar

Föreningen har i år köpt frö från Olssons fröer efter rådgivning från deras sakkunniga. Det här är de sorter de har valt. Läs t ex om luddvicker som går bra att så i augusti och september.

Honungsört
En snabb fånggröda som kan fånga upp eventuellt kväveläckage och sedan myllas ner. Den växer fort och ger oss grönmassa. Fånggrödor är mycket lämpliga att så efter potatisen är upptagen till exempel så att inte jorden ligger bar. Ett exempel kan vara att när du tar upp potatisen i juli sår du gröngödsling som du sedan myllar ner i november när du kan sätta vitlök i samma bädd. Honungsörten tål inte att man klipper ner den, så låt den blomma.

Blodklöver
Detta är en kvävefixerare, dvs den fångar in det kväve som finns i luften och drar ner det i jorden och gödslar bädden på så sätt. Kan med fördel användas för att förbereda en bädd inför senare plantering (t ex om du vill odla salladskål eller rättika kan du förodla dessa i slutet av juli och sätta ut i augusti efter det att du myllat ner blodklövern). Den är dessutom väldigt vacker tillsammans med honungsörten och kan alltså användas tillsammans, både för att hålla fast kvävet i jorden och för att gödsla jorden i väntan på nästa gröda. Blodklövern kan också vara känslig för nedklippning så låt den blomma.

Blodklöver. Josep Gesti, CC BY-SA 4.0 https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0, via Wikimedia Commons

Perserklöver och subklöver
Rekommenderades som bottengrödor. Det vill säga det går att så in dem mellan grönsakerna och slå av dem upp till tre gånger på en säsong. Men då måste de slås av innan de går i blom. Det är inte helt lätt med tanke på hur ljuvligt perserklövern doftar.
Så bottengrödan när huvudgrödan hunnit etablera sig så att den inte tar över. Det du slår av kan du med fördel lägga ut som täcke även på andra ställen.

Rådgivaren på Olssons fröer berättade att hon fått mycket bättre jordstruktur i sitt sparrisland där hon odlat perserklöver så de går fint att så in även bland fleråriga grönsaker. Som regel odlas bara en sort som bottengröda, välj alltså perser- eller subklöver, inte båda två i samma bädd. Majs och högväxande bönor är två grödor som gillar en bottengröda. De är också kvävefixerande.

Luddvicker
Den stora grönmasseproducenten. Förutom att den är kvävefixerande så bildar den stora mängder grönt som kan användas på olika sätt. Här föreslogs att så i augusti/september och hoppas på övervintring (går bra i Skåne och kanske hos oss också) då den ger massor av grönt tidigt på våren och ett så kallat gott “förfruktsvärde”. Det betyder att den ger kväve till nästkommande gröda. Den tål någon avslagning i ett tidigt skede.

Luddvicker. Robert Flogaus-Faust, CC BY 4.0 https://creativecommons.org/licenses/by/4.0, via Wikimedia Commons

Två-åriga gröngödslare
Till vårt försök att skapa mer permanenta gröngödslingsbäddar på vår brukaravtalsyta har vi valt två stycken två-åriga växter. Gul sötväppling som är en ärtväxt med djupa rötter och därför tål torka bra. En stor favorit bland nektarsökande insekter som bin. Den kan blomma redan första året. Tillsammans med sötväpplingen sår vi cikoria som även den får en djup pålrot men bildar endast bladrosett första året. Rådgivaren på Olssons fröer talade sig varm för dessa två tillsammans och med tanke på deras djupa rötter och att de därför kan tåla torka verkar det som en bra kombination att förbereda en bädd på den kompakta lerjorden.

För pollinerare och andra nyttoinsekter
Om du har ett land, en pallkrage eller annan yta går det bra att så in en blandning av alla dessa, dels håller du jorden täckt och tillför kväve och grönmassa och dels gör du pollinerare en tjänst genom att duka ett vackert bord. En liten bukett perserklöver på frukostbrickan är inte heller dumt – något mer väldoftande är svårt att hitta i ett grönsaksland!

Bonusinfo om bottengrödor
Enligt ett finskt forskningsprojekt (RaHa) kan bottengrödor göra följande:
1. Samla lösligt kväve ur marken
2. Binda kväve ur luften (baljväxter)
3. Upprätthålla markstrukturen
4. Öka mullhalten i marken
5. Konkurrera med ogräset
6. Öka mikrobernas aktivitet i marken
7. Minska trycket från växtsjukdomar och skadedjur
8. Göra marken lättare att bearbeta
9. Öka växttäcket vintertid

Fördjupning

Läs gärna i Koloniträdgårdsförbundets serie Lätt om odling https://koloni.org/wp-content/uploads/2024/02/LOO_nr21_grongodsling_webb.pdf en bra sammanfattning av hur och varför vi kan använda oss av gröngödsling i våra odlingar.

Här är en länk till Jordbruksverkets skrift om gröngödsling i ekologisk odling för den som verkligen vill göra en djupdykning http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/p8_10.pdf