Kategorier
Miljö

Forskare studerar näringsflöden i Johannelund

Under sommaren har forskare från Linköpings universitet och University of Leeds besökt Johannelunds koloniträdgårdsförening i Bromma för att kartlägga flödet av näringsämnen. Hur mycket tillförs med gödsel och hur mycket förs bort i form av skörd? Forskare och studenter har varit på plats och intervjuat kolonister om vad de odlar och hur de gödslar. De har också tagit jordprover som ska analyseras.

Forskningsledaren Geneviève Metson poängterar att man inte vet säkert om det läcker näring från koloniområden, men att man ändå kan säga att det finns en risk att det gör det och att det går att minska den risken. Utifrån sin forskning i bland annat koloniträdgårdar i Linköping vet hon till exempel att det är vanligt att vi odlare tillför mer näring än vad som behövs för den skörd vi får ut.

– Men det här varierar väldigt mycket så det går absolut inte att säga man bara ska gödsla mindre i största allmänhet, säger hon.

Geneviève Metson, Linköpings universitet, leder studien i Johannelunds koloniträdgårdsförening. Foto Agneta Bergström
Doktoranden Harrie Mort från Leeds universitet i Storbritannien tar jordprover i Johannelund. Foto Geneviève Metson

Näringsläckage från jordbruket och reningsverk och de negativa effekterna på hav och sjöar är väl kända. Till exempel ökad algblomning, igenväxning, döda bottnar och obalans mellan olika arter. Genevièves och hennes kollegors forskning handlar bland annat om att kartlägga näringsflöden i koloniträdgårdar och andra stadsodlingar. Målet är också att utveckla sätt att hantera jorden på bästa möjliga sätt för att minska risken för läckage.

– Vi vet att koloniträdgårdar bidrar med mycket som är bra för miljön och hur människor mår. Sedan kan det finnas saker man kan göra bättre. Målet med min forskning är att hitta sätt att förbättra den miljömässiga hållbarheten och de positiva effekterna av koloniodlingar ännu mer, säger Geneviève.

Studien i Johannelund startades efter att Stockholms koloniträdgårdars ordförande Katja Jassey, av en slump, hittat uppgifter om mätningar som gjorts av Stockholm stad. Mätningarna visade att delar av Ulvsundasjön i närheten av koloniområdet i Johannelund har förhöjda halter av bland annat fosfor men även koppar, bly och kadmium. När det gäller fosforn misstänkte man att den delvis kan komma från koloniområdet.

– Min första reaktion var att det kan väl inte vara möjligt att koloniodlingar kan orsaka så mycket näringsläckage. Jag kontaktade därför Ulf Nilsson, hortonom på Koloniträdgårdsförbundet, för att höra vad han trodde om saken, berättar Katja.

Ulf kände till att det pågick en studie om näringsflöden i koloniträdgårdar i Linköping. Han hörde därför av sig till Geneviève Metson. Resultatet blev att en studie inleddes även i Johannelund som under sommaren fått besök av Geneviève och hennes kollegor Carolina Rodriguez och Harrie Mort.

För Johannelunds koloniträdgårdsförening var det självklart att ställa upp i undersökningen och släppa in forskarna i odlingarna.

– Det är jätteviktigt för oss att få veta om det läcker näring från våra odlingar och vi i styrelsen tycker att det här är en fantastisk möjlighet att få reda på mer, säger Helena Johansson som är sekreterare i Johannelund.

Hon berättar att forskarna har kommit när föreningen haft städdagar och då och då under sommaren och hört sig för om att få göra intervjuer med odlarna. Reaktionerna från medlemmarna har bara varit positiva.

Vad kan vi odlare göra för att minska risken för näringsläckage?

– Vintern är den kritiska tiden. Då är odlarna inte på plats och jorden ligger bar så att regn och snösmältning kan föra bort näringsämnen. Därför är det alltid bra om man kan täcka jorden på något sätt under vintern, berättar Geneviève Metson, vars specialitet är näringsflöden i stadsnära odlingar.

Hon framhåller att än så länge vet vi inte säkert hur vi kolonister smartast minskar risken för näringsläckage och att det är något hon vill studera mer och testa tillsammans med oss odlare.

Ett sätt kan vara att så in gröngödslingsväxter efter att man skördat. Till exempel någon lämplig ärtväxt eller honungsfacelia. Då kan de ta upp tillgänglig näring ur jorden och binda den. Sedan kan man klippa och mylla ner växtdelarna i jorden på våren.

– Man kan också fundera på hur skörden blev och hur mycket man gödslat. Om skörden blev bra i år kan du kanske testa att gödsla lite mindre i en del av odlingen nästa år och se om det fortfarande växer lika bra, tipsar Geneviève.

Agneta Bergström, Miljökommittén

Hjälp forskarna genom att fylla i en kort enkät!

Enkäten ingår i en större kartläggning av näringsflöden i koloniträdgårdar. Du kan hjälpa till genom att svara på några frågor om hur du odlar och gödslar. Målet är att ta reda på om och hur vi kan minska risken för näringsläckage från våra odlingar. Enkäten är öppen till den 1 november.

Länk till enkäten: https://forms.office.com/r/Dk9tGnkmcF

Kategorier
Miljö

Pyralidfrågan i riksdagsvalet

Riksdagspartierna fick tre frågor om pyralider och fritidsodling inför valet. Sex partier: MP, SD, KD, M, S och C besvarade enkäten. V och L svarade inte på våra frågor. Det var endast Miljöpartiet som svarade att de skulle verka för ett förbud.

Klopyralid utgör idag ett (1) av 57 verksamma ämnen i ogräsmedel som används inom jordbruket och ändå verkar de andra partierna tro att vår jordbruksproduktion står och faller med pyralider (Centern skulle tänka på saken). Vi undrar också hur de kan tro att det skulle hjälpa om pyralider används på “rätt sätt”. För när de används så innebär det att giftet finns där, i jorden, i skörden, i gödseln. 

Samtidigt säger nästan alla partier att fritidsodlingen har potential att bidra till ökad produktion av livsmedel. Dilemmat här är att just inom fritidsodlingen används restprodukter från jordbruket i form av gödsel. Vi ingår i samma kretslopp.

Läs alla svaren på kampanjsidan pyralidstopp.nu

Kategorier
Möten

Staket och städning

En byggfirma har arbetat hela våren och sommaren med att återställa Kolonisternas Hus efter vattenskadan. Nu är det nästan klart och det kommer bli jättefint!

Men för att det ska bli riktigt fint igen behöver vi under september hjälp med två saker:

1. Vårt staket håller på att rasa. Vi hoppas kunna byta ut hela sidan mot gångvägen och till det behövs folk. Vi letar efter 1 arbetsledare, 3-4 personer som kan riva, 1 som kan sköta en sågklinga och som kanske till och med har en. 2 personer som kan måla vårt staketmaterial och 4 personer som bygger det nya staketet. Vi bjuder såklart på mat, reseersättning och kanske något mer. 

2. Innan vi kan flytta in i huset måste vi städa upp efter byggarna. Vår bedömning är att ett gäng om 8 personer borde klara av detta. Vi fixar allt städmaterial, du behöver bara dyka upp i oömma kläder. Självklart fixar vi något att äta, reseersättning mm även här. 

När huset är klart kommer vi kunna sparka igång årets kurser igen och som vanligt kan alla medlemsföreningar låna huset för sina styrelsemöten eller egna mindre kurser. 

Kolonister som vill hjälpa till ska kontakta Lisa Fagerlind i styrelsen: lisa@sthlmkoloni.se

Kategorier
Miljö

Vinnarna i fototävlingen

Nu är fototävlingen ”Älska jorden” avslutad. Prisutdelning kommer att ske under festliga former senare i höst när Kolonisternas hus återinvigs.

Första pris (50 liter biokol och Trädgårdsboken om Jord) tilldelas Åsa Persson Annersten, Fågelsångens trädgårdsförening, för bilden ”Det är under täcket det händer”

Motivering: En stämningsfull bild som både fångar det vackra ljuset och hur man kan odla på ett sätt som älskar jorden.

Foto Åsa Persson Annersten, Fågelsångens trädgårdsförening

Andra pris (15 liter biokol och Trädgårdsboken om Jord) tilldelas Veronika Elebäck, Tanto Norra Koloniträdgårdsförening, för bilden ”Rödhake på jakt”

Motivering: Fint fångad ögonblicksbild av livet på lotten – rödhaken som passar på att spana efter byten i den nygrävda komposten.

Foto Veronika Elebäck, Tanto Norra Koloniträdgårdsförening

Tredje pris (tre liter biokol och Trädgårdsboken om Jord) tilldelas Emilie Hertzberg, Pungpinans fritidsträdgårdar, för bilden ”Ärtig jordförbättring”

Motivering: Koloniliv ur ett jordperspektiv – här bjuds vi in i odlingen och får uppleva trädgårdslandet från en ny synvinkel.

Foto Emilie Hertzberg, Pungpinans fritidsträdgårdar

Juryns hederspris tilldelas Lina Axberg, Pungpinans fritidsträdgårdar, för bildserien ”Liten kolonist upptäcker jord”. En av bilderna finns överst i inlägget, de andra två nedan.

Motivering: En oemotståndlig illustration av nästa odlargenerations jordiga upptäckarglädje.

Foto Lina Axberg, Pungpinans fritidsträdgårdar
Foto Lina Axberg, Pungpinans fritidsträdgårdar
Kategorier
Miljö Odlingstips

Älska jorden med biokol

Ursprungsbefolkningarna i Amazonas tillverkade biokol genom att bränna trä, kvistar och annat organiskt material under låg syretillförsel. Resultatet blev en djup och bördig, svart jordmån som skiljer sig dramatiskt från den vanligtvis tunna, bleka och urlakade regnskogsjorden.

Biokolets välgörande egenskaper beror på att det har en unik struktur med mängder av porer och håligheter som håller kvar vatten och näringsämnen så att de inte lakas ut med regnvattnet.  Förråden av näring och vatten som byggs upp i jorden gynnar både växter och viktiga mikroorganismer. Men innan kolet har mättats med näring kan det stjäla näring från växterna. Därför behöver det mättas med näring innan det blandas i jorden.

– Det enklaste är att låta kolet dra i någon form av gödselvatten några dagar. Jag använder guldvatten (urin) och när det inte räcker gör jag vallörts- eller nässelvatten, berättar superodlaren Börje Remstam.

En plasthink med lock är perfekt för att låta biokolet stå och dra åt sig näring från urin eller annat näringsvatten. Foto Agneta Bergström

Börje är tidigare ordförande för Förbundet för organisk-biologisk odling (FOBO) och känd för att ha utvecklat metoder för att täckodla och använda biokol i sina odlingar i Skogstorp utanför Eskilstuna. Han experimenterar gärna och använder det han har till hands.

– Jag använder biokol eftersom det gör jorden extremt bördig samtidigt som jag motverkar klimatkrisen, säger Börje.

Att biokol, eller träkol, har jordförbättrande egenskaper har varit känt länge även i Sverige. I gamla tiders svenska kolmilor tillverkades träkol genom att trä fick brinna sakta under ett täcke av jord och sand. Kolarna lade märke till att det växte bra kring kolmilorna och tog med sig jord från milan för att odla i hemma. Börje har också hört andra historier om hur man förr dragit nytta av träkol i odlingssammanhang.

– Jag hade en besökare som berättade att hans mamma, eller om det var mormor, alltid la en kolbit i blomkrukan när hon planterade om sina krukväxter, säger Börje.

En annan besökare, en äldre man som arbetat som trädgårdsmästare i Eskilstuna i unga år, berättade om hur bra det växte när man spred ut träkol i planteringarna. Kolet var en restprodukt från kommunens tillverkning av biogas som såldes till hushållen.

Att Börje började använda biokol berodde inte på biokolets jordförbättrande förmåga utan på miljöaspekten. När träd växer tar de upp koldioxid som när de senare förmultnar – eller eldas upp på vanligt sätt – går tillbaka till atmosfären. Om man i stället gör biokol som tillförs jorden binds kolet där under flera tusen år. Biokol tillverkas genom pyrolys, det vill säga förbränning med låg syretillgång.

Börje tillverkade under många år biokol själv samtidigt som han eldade i vedpannan som då värmde huset han bor i. Han använde en plåtburk med några små ventilationshål så att förbränningsgaserna som bildas kunde pysa ut och antändas i vedpannan.

– Jag använde mest sågspån eftersom vi sågade så mycket ved, cirka 80 kubikmeter om året, till värmepannan. Det är perfekt eftersom det är finfördelat och därför lätt att blanda med jorden. Större kolbitar som grillkol är tyvärr rätt besvärliga att krossa, säger Börje.

Börje Remstam myllar ner biokol i trädgårdslandet. Han täcker också jorden med löv, halm eller gräsklipp som bidrar med organiskt material och hjälper till att hålla kvar fukten. Foto Agneta Bergström

Vi som inte kan tillverka biokol själva är hänvisade till de produkter som går att köpa. Det finns både ren biokol och biokol som blandats med gödsel i handeln. Det går också att använda grillkol även om det som Börje säger är besvärligt att krossa de stora bitarna. Hur bra biokolen är för miljön hänger förstås ihop med hur och var den tillverkats. Idag finns en europeisk certifiering, Euopean Biochar Certificate (EBC), som ska borga för att biokolet är framställt på ett hållbart sätt.

Det man själv kan göra är att köpa så kallat oladdat biokol, det vill säga biokol som inte blandats med gödsel, och själv ladda det med näringsämnen. På det viset minskar antalet kilo som transporteras samtidigt som du kan använda gödsel du producerat själv som urin, lakvatten från bokashikomposten eller näringsvatten gjort på nässlor eller andra växtdelar.

Agneta Bergström, Miljökommittén

Kategorier
Miljö

Vinn en jord-bibel & biokol!

Jorden vi odlar i är superviktig för skörden – och samtidigt en hemlig värld full av liv och mystiska processer. Årets fototävling har temat Älska jorden och fotograferna till de tre bästa bilderna belönas med en bok om jord och biokol.

Biokol har unika egenskaper. I jorden ger det husrum åt mikroorganismer samtidigt som det lagrar vatten och näring och gör det tillgängligt för växterna. Biokolen skänks av Skånefrö. 1:a pris är 50 liter, 2:a pris 15 liter och 3:e pris 3 liter.

Trädgårdsboken om Jord är en fantastisk bok där du får veta allt om jorden och hur du kan vårda den. Boken går på djupet och förklarar vad som utspelar sig under jordytan. Dessutom är den vacker med många fina och förklarande bilder.

Kapitlen tar upp vad jord är, hur den bildas, vilka som lever i den, hur man gödslar och jordförbättrar, komposterar samt vad olika växter behöver för jord för att trivas. Och mycket mer.

Författarna är jordprofessorn Håkan Wallander, jordtillverkarna Alf och Magnus Nobel, miljöjournalisten Charlotte Permell samt trädgårdsskribenterna Elisabeth Svalin Gunnarsson och Anton Sundin. 384 sidor. Bokförlaget Langenskiöld.

Mejla dina bilder senast första augusti till fototavling@sthlmkoloni.se

Tänkbara motiv är jord i alla sammanhang: djur som lever i jorden, fåglar som drar upp maskar ur jorden, kolonister som arbetar med jord och gödsel, jordfabriker, kompostering, biokol, näringsvatten, täckodling med mera.

Tävlingsvillkor:

– Max 3 bilder per deltagare.

– Bilder i jpg-format och inte tyngre än 3 MB

– Glöm inte att skriva fotografens och föreningens namn och ange fotografens telefonnummer

– Alla bidrag får fritt publiceras av Stockholms Koloniträdgårdar

– Pristagarna presenteras på Koloniträdgårdarnas dag 27 augusti.