Nu firar Stockholms Koloniträdgårdar hundra år och vi tittar tillbaka på historien. Mycket intressant finns i vårt egna arkiv i Kolonisternas hus. Lennart Arkelid och Ingvar Högström har tillsammans med Michele Micheletti utforskat det. Lennart och Ingvar har gått igenom de dokument i vårt arkiv som rör föreningens kommunikation med staden.
– Vi hittade inga handlingar före 1960, berättar de. Det vi har gjort är att sortera materialet i mappar. Vi har lagt ett par arbetsdagar. Det stora jobbet med arkivet har Michele gjort.
Lennart har varit kolonist sedan 1972, först i Söderbrunn och sedan i Skarpnäck och Ingvar har haft sin stuga i Skarpnäck sedan 1977. De har båda länge varit aktiva i vår rörelse, både som styrelseledamöter i FSSK och med andra uppdrag.
Från 60- och 70-talet finns handlingar bevarade, men det är på 80-talet som det brakar loss. Då blir samarbetet med staden organiserat och man har regelbundna möten. 1985 kan sägas vara ett märkesår. Då skrevs avtal om ett hembudssystem, det vi kallar särskilt hembud, vilket betyder att kolonistugor inte säljs på den fria marknaden. Föreningarna har utbildade värderare som med hjälp av mallar kommer fram till värdet när en stuga ska säljas. Idén om hembud, systemet som vi med rätta är så stolta över i Stockholm, kom från politikerna, det var inte i första hand kolonisterna som var drivande. På 80-talet togs frågan upp på en kongress i Koloniträdgårdsförbundet, men den dog för frågan riskerade att spräcka förbundet. Runt 1985 skapades också flera nya odlingslottsområden.
– Det var mycket stuns under 80-talet. På den tiden fanns generösa föreningsbidrag också. Borgarrådet Mats Hulth och andra politiker var engagerade för kolonifrågan, berättar de.
1984 kom den ”den gröna boken” Leve Koloniträdgården: bevara, vårda, förnya : råd, anvisningar och rekommendationer för koloniträdgårdsverksamhet i Stockholm ut. Ingvar och Lennart önskar verkligen att den skulle komma i ny upplaga, men det har inte hänt ännu. På nittiotalet blev samarbetet mindre intensivt, men Forum för koloniträdgårdar skapades då. Efter 2010 går kontakterna ner och det finns inte mycket att se.
– Åttiotalet var absolut höjdpunkten. På nittiotalet skapades stadsdelsnämnderna och ansvaret för kolonifrågor lades på parkingenjörer i stadsdelarna, innan dess fanns personer som arbetade heltid med kolonifrågor i staden. Så decentraliseringen av förvaltningen har inte gynnat oss, säger Lennart och Ingvar. 2010 skrevs nya avtal, där står att Forum ska finnas. Det var meningen att i Forum skulle parkingenjörer, kolonister och politiker mötas, men det var sällan politiker var där.
Med historien i ryggen, vad är viktigt inför framtiden?
– Hembudet är viktigt att bevara. Vi vill att koloniområden ska vara tillgängliga för vem som helst, då är hembud en förutsättning, är Lennart Arkelids svar.
– En av de viktigaste uppgifterna för kolonirörelsen är att få fram flera lotter, säger Ingvar Högström.
Intervju juni 2024, Katrin Holmberg
