Stockholms Koloniträdgårdar
Kolonisäsongen går mot sitt slut men värderingskommitten önskar samla värderare som värderat i minst tre år till en uppdateringskväll. Det har kommit in en del frågor som att prata om och det finns information om en del nya regler.
Inbjudan till kursen skickas till alla stugföreningar under veckan.
Nu är Kolonimuseet i Eriksdalslunden öppet för säsongen.
Här kan du följa koloniområdets utveckling från starten 1906 fram till idag, ta reda på mer om södra Södermalms historia och om tobaksodlingens betydelse i staden. Varje sommar har de en ny temautställning, i år heter den Löv – ett kretslopp för livet.
Öppet 31 maj till 28 september, lördagar och söndagar kl 13 till 16. Fri entré.
Här kan du läsa mer om museet: https://www.eriksdalslunden.se/
En fråga som alltid är aktuell är hur man får en kolonilott i Stockholm. Och med kolonilott så menar vi både stug- och odlingslotter. Stockholmssystemet, där man är tvungen att stå i kö för att få lov att köpa en kolonistuga, är nästan unikt i Sverige. I de flesta andra kommuner är det den med störst plånbok som kan välja vilken stuga den vill ha. Här är det den med bäst tålamod.
Stockholm skiljer också ut sig från en del andra kommuner i landet eftersom alla odlingslotter ingår i en förening som arrenderar marken. I Skåne till exempel är det betydligt vanligare att den enskilda odlaren arrenderar direkt av kommunen ett år i taget. Detta ställer krav på föreningen och styrelsens förmåga att hantera just köer på ett rättvist och klokt sätt.
Det finns idag inga krav från Stockholms stad att lotter måste tilldelas enligt strikt turordning, styrelsen kan alltså plocka från sin intresselista. Det betyder också att vi blir väldigt sårbara för göra godtyckliga, och rent av diskriminerande val, när vi plockar ur den där listan.
Vi får ofta frågor om hur vi hanterar köerna. Hur lång tid det tar att få en lott är en fråga som media gärna ställer varje vår. Därför valde vi hösten 2024 att gå ut med en enkät till alla medlemsföreningar med några enkla frågor och nu presenterar vi en sammanfattning av svaren. Längst ner i inlägget finns länkar till en längre rapport.
Alla föreningar har en intresselista och de allra flesta har också information om denna på sin egen hemsida eller Facebook-sida. Ett fåtal, främst odlingslotter, har endast information på anslagstavlan på området. Några föreningar har information både på nätet och på anslagstavlor inom området.
Hur man får en lott är viktig samhällsinformation, i dagsläget är det svårt att hitta kontaktuppgifter via staden så här spelar våra föreningar en stor roll. Att ha information både på en hemsida och anslagstavla ökar möjligheten för alla att ta del av informationen. Även på Stockholm Koloniträdgårdars hemsida finns kontaktinformation till de olika föreningarna och den i särklass vanligaste frågan till vår info-mejl är just hur man gör för att få en lott.
Till våra stugföreningar står det nästan tre gånger så många i kö som det finns lotter. Att få en odlingslott är betydligt lättare. Men det här är en siffra som ska tas med en nypa salt då vi vet att det finns många personer som står i kö till mer än en förening. Vi kan alltså inte säga exakt hur många enskilda individer det är som står i kö till att få en lott i Stockholm.
En siffra som är mer intressant är därför hur lång tid det tar att få en lott. Här är skillnaden stor mellan stadsdelarna.
Bland odlingsföreningarna sticker Hägersten-Älvsjö ut som en stadsdel med väldigt långa kötider vilket inte är så märkligt med tanke på att det endast finns 195 odlingslotter (inga stuglotter) i en stadsdel med 125 000 invånare. Detta kan jämföras med Skarpnäcks stadsdel som har 700 odlingslotter på 46 000 invånare, där det även finns 1448 stuglotter. En annan stadsdel som sticker ut åt andra hållet är Hässelby-Vällingby där det 2024 gick att få en odlingslott inom mindre än ett år.
Att det ibland kan vara stor skillnad mellan kortast och längst kötid beror ofta på att den lott som inte krävde så många år var vanskött eller att en väldigt lång kötid kan vara en indikation på att någon väntat länge på att just en speciell lott skulle bli ledig.
Vi kan också se att det tar nästan dubbelt så lång tid att få en kolonistuga på Södermalm som i Skarpnäck eller Enskede-Årsta-Vantör. I Farsta är det korta tider till stuglotterna men det kan beror på att det är gamla campingområden där tomterna är små och odling inte är tillåten.
I princip alla stugföreningar tar ut en köavgift och snittet ligger runt 200 kronor. Av odlingsföreningarna är det bara lite drygt hälften som tar en avgift, och där ligger snittet på 100 kronor. Den vanligaste anledningen till att ta ut en avgift är att det är enda sättet att administrera kön på ett rimligt sätt. Utan avgift är det svårt att veta vilka som fortfarande är aktiva sökande och till slut blir köerna ohanterliga. För stugföreningar som har en lite mer komplicerad process blir det också ett sätt att täcka de administrativa kostnaderna.
Som vi nämnde i början har föreningarna möjlighet att välja ur kön, och det är något som tillämpas ibland. Hos odlingsföreningarna var det bara 32% som angav att de inte hade rak kötid. Med rak kötid menar vi en strikt turordning. Hos stugföreningar var det 60% som angav att de inte hade rak kötid. Det verkar dock som att i flera fall i odlingsföreningarna så har man rak kötid även om man någon gång gjort ett undantag. Vi bör också komma ihåg att en odlingsförening kan lätt säga upp en medlem som missköter sig, detta är mycket svårare i stugföreningarna.
Vi vet att frågan om rak kötid eller intresselista är något som diskuteras inom staden och även inom föreningarna. Vi vet också att många som stått i en kö till en stugförening i flera år kan börja undra om det är förgäves.
Om kösystemet i Stockholm ska överleva är det viktigt att vi arbetar mot ett så transparent och rättvist kösystem som möjligt, samtidigt som vi också måste erkänna att ibland kanske den som drömt om en lott inte alltid varit helt införstådd i verkligheten. Att ha en lott och en stuga är tidskrävande och en stuga kan fort svälja pengar. Det gäller att vara realistisk vilket inte alltid är det lättaste.
Vi bjuder in ordförandena i våra föreningar till en träff i Kolonisternas hus. Den 17 juni är det odlingsföreningarna (fritidsträdgårdar) som träffas och den 18 juni är det stugföreningarnas tur.
Stockholms koloniträdgårdars nyvalda ordförande Lisa Fagerlind håller i mötena och välkomnar er. Under kvällen presenteras sammanställningen av den enkät om hur köerna fungerar som vi gjorde i vintras. Det blir tillfälle till diskussion om denna viktiga fråga.
Dessutom medverkar Pierre Gräff från Koloniträdgårdsförbundet och svarar på frågor om arrenden.
Inbjudan där det framgår hur man anmäler sig skickas till alla medlemsföreningar inom kort.
I början av året skrev Stockholms Koloniträdgårdar ett öppet brev till Ellevios styrelse angående deras chockhöjning på 200% av det elabonnemang som en stugkolonist har. Vi anser att det märkligt att den som använder väldigt lite el, och endast under sommarhalvåret, ska betala lika mycket för ett abonnemang som den som bor i en stor villa året runt. Vi påpekade också att Eon valt en annan väg och infört en särskild tariff för den lilla brukaren samt att Energimarknadsinspektionen sagt att det inte finns något som hindrar Ellevio från att göra samma sak.
Vi sitter fast i ett bolags monopol-klor, vi kan inte välja en annan nätägare. Den som äger våra nät, Ellevio, skriver nu i sitt svarsbrev till oss att deras priser är rättvisa och väl speglar de kostnader som de olika kundkategorierna ger upphov till i elnätet. Att Eon valt att ge den lilla konsumenten ett abonnemang med lägre fast kostnad kunde de inte kommentera. Deras utgångspunkt är att Ellevio inte gör skillnad på kunder med liten förbrukning och de som har en högre förbrukning eftersom den största delen av den fasta elnätskostnaden ändå är densamma. “Ingen kundkategori ska subventionera andra gruppers behov” stod det i svarsbrevet.
Vi blev inte förvånade. De kan ju göra som de vill. Men med tanke på att de har monopol och vi inte kan välja bort dem borde även Ellevio insett att en höjning på 200% är osmakligt. Och med tanke på att det endast rör sig om kolonister som inte ens utgör en procent av alla deras kunder så hade ett tillmötesgående kunnat ge dem lite så kallad “goodwill”. Och detta till en kostnad som förmodligen knappt märkts för företaget.
Att välja att belöna den som använder lite el hade kunnat användas i syfte att visa Ellevios medvetenhet om vikten av att spara energi.
Istället har Ellevio seglat upp som ett av de mest illa omtyckta företagen just nu bland våra medlemmar.
Det är många som är arga och flera som själva anmält detta agerande till Energimarknadsinspektionen. Vi kommer därför att kalla till ett möte för de kolonister som samlat på sig egen information och själva agerat så att vi kan byta kunskap och prata taktik och strategi tillsammans. Är du en av dem som själv agerat och därmed har konkret information eller kanske sitter på kontakter till media blir vi glada om du hör av dig: info@sthlmkoloni.se
Till Ellevio (via Annika Liedgren)
Johan Lindehag, vd
David Bjurhall, ansvarig för reglering
Henrik Bergström, ansvarig för samhällskontakter
Kristofer Fröjd, ansvarig för strategi och affärsutveckling
Anna Lidberg, kommunikationschef
cc Energimarknadsinspektionen
Energimarknadsinspektionens beslut angående icke-diskriminering tolkas olika av Ellevio och Eon
Ellevio har fattat beslut att slå ihop två kundkategorier till en. Den ena kategorin är alla de som har en kolonistuga i Stockholm, en stuga som aldrig får vara större än 26 kvm (i vissa koloniområden går gränsen vid 14 kvm) och där man endast får bo under sommarhalvåret. Den andra kategorin är alla andra villor och fritidshus. Det vill säga hus där du ofta har stor elkonsumtion och möjlighet att bo permanent.
Vi har frågat Ellevio via kundtjänst varför de tagit bort den tariff som tidigare använts för dessa små stugor som ofta inte har en högre anslutning än 16 A. Svaret är att det beror på ett beslut som fattats av Energimarknadsinspektionen. “Nätföretaget får inte gynna en kundkategori på bekostnad av en annan. Att avgifterna ska vara icke-diskriminerande innebär att nätföretaget inte får gynna en kund inom en kundkategori framför någon annan inom samma kundkategori. Likadana kunder ska ha likadana avgifter.” Men är verkligen den som bor i en liten kolonistuga och kanske konsumerar mellan 500 och 2000 kWh/året samma kundkategori som den som bor i en stor villa i Enskede året om?
Samtidigt har Eon, den andra stora elleverantören i vår region fattat ett helt annat beslut, de har en särskild tariff för den lilla konsumenten, den som inte har mer än 16 A och inte konsumerar mer än 8000 kWh om året. Den lilla konsumenten kan också vara en kategori. Enligt information till en av våra medlemmar från Energimarknadsinspektionen finns det inget som hindrar att Ellevio skulle göra något liknande. Till exempel skapa en tariff för kolonistugeägare eller koloniområden, så länge alla inom den kategorin och tariffen behandlas lika.
Vi anser att det diskriminerar våra medlemmar om de ska betala samma tariff som den som bor i en villa och utgör stor belastning på vårt elnät och konsumtion.
I kolonistugorna körs inga tvätt- eller diskmaskiner, konsumtionen ligger långt under 8000 kWh/året. Att då höja månadsavgiften med 200% från 105 kronor till 310 kronor för det abonnemang som tidigare kallades Bas och påstå att höjningen delvis kompenseras av att den rörliga avgiften blir några ören billigare är märkligt, för att inte säga magstarkt. En tariff baserad på konsumtion som den Eon har infört innebär dessutom ett positivt incitament att hålla sin elförbrukning låg och det är något vi alla behöver göra idag.
Det är alltså fullt möjligt för Ellevio att ändra sitt beslut och införa en tariff liknande den Eon har. Om ni inte gör detta vill vi ha ett svar som förklarar varför ni har gjort detta aktiva val att höja avgiften för våra medlemmar med 200%. Stockholms koloniträdgårdar representerar 7000 kolonister i Stockholm stad varav ungefär hälften har stugor med el. Vi förväntar oss att ni agerar.
Katja Jassey, ordförande Stockholms Koloniträdgårdar