En fråga som alltid är aktuell är hur man får en kolonilott i Stockholm. Och med kolonilott så menar vi både stug- och odlingslotter. Stockholmssystemet, där man är tvungen att stå i kö för att få lov att köpa en kolonistuga, är nästan unikt i Sverige. I de flesta andra kommuner är det den med störst plånbok som kan välja vilken stuga den vill ha. Här är det den med bäst tålamod.
Stockholm skiljer också ut sig från en del andra kommuner i landet eftersom alla odlingslotter ingår i en förening som arrenderar marken. I Skåne till exempel är det betydligt vanligare att den enskilda odlaren arrenderar direkt av kommunen ett år i taget. Detta ställer krav på föreningen och styrelsens förmåga att hantera just köer på ett rättvist och klokt sätt.
Det finns idag inga krav från Stockholms stad att lotter måste tilldelas enligt strikt turordning, styrelsen kan alltså plocka från sin intresselista. Det betyder också att vi blir väldigt sårbara för göra godtyckliga, och rent av diskriminerande val, när vi plockar ur den där listan.
Vi får ofta frågor om hur vi hanterar köerna. Hur lång tid det tar att få en lott är en fråga som media gärna ställer varje vår. Därför valde vi hösten 2024 att gå ut med en enkät till alla medlemsföreningar med några enkla frågor och nu presenterar vi en sammanfattning av svaren. Längst ner i inlägget finns länkar till en längre rapport.
Intresselista och information
Alla föreningar har en intresselista och de allra flesta har också information om denna på sin egen hemsida eller Facebook-sida. Ett fåtal, främst odlingslotter, har endast information på anslagstavlan på området. Några föreningar har information både på nätet och på anslagstavlor inom området.
Hur man får en lott är viktig samhällsinformation, i dagsläget är det svårt att hitta kontaktuppgifter via staden så här spelar våra föreningar en stor roll. Att ha information både på en hemsida och anslagstavla ökar möjligheten för alla att ta del av informationen. Även på Stockholm Koloniträdgårdars hemsida finns kontaktinformation till de olika föreningarna och den i särklass vanligaste frågan till vår info-mejl är just hur man gör för att få en lott.
Hur långa köer och hur lång kötid?
Till våra stugföreningar står det nästan tre gånger så många i kö som det finns lotter. Att få en odlingslott är betydligt lättare. Men det här är en siffra som ska tas med en nypa salt då vi vet att det finns många personer som står i kö till mer än en förening. Vi kan alltså inte säga exakt hur många enskilda individer det är som står i kö till att få en lott i Stockholm.
En siffra som är mer intressant är därför hur lång tid det tar att få en lott. Här är skillnaden stor mellan stadsdelarna.
Bland odlingsföreningarna sticker Hägersten-Älvsjö ut som en stadsdel med väldigt långa kötider vilket inte är så märkligt med tanke på att det endast finns 195 odlingslotter (inga stuglotter) i en stadsdel med 125 000 invånare. Detta kan jämföras med Skarpnäcks stadsdel som har 700 odlingslotter på 46 000 invånare, där det även finns 1448 stuglotter. En annan stadsdel som sticker ut åt andra hållet är Hässelby-Vällingby där det 2024 gick att få en odlingslott inom mindre än ett år.
Att det ibland kan vara stor skillnad mellan kortast och längst kötid beror ofta på att den lott som inte krävde så många år var vanskött eller att en väldigt lång kötid kan vara en indikation på att någon väntat länge på att just en speciell lott skulle bli ledig.
Vi kan också se att det tar nästan dubbelt så lång tid att få en kolonistuga på Södermalm som i Skarpnäck eller Enskede-Årsta-Vantör. I Farsta är det korta tider till stuglotterna men det kan beror på att det är gamla campingområden där tomterna är små och odling inte är tillåten.
Vad kostar det att stå i kö?
I princip alla stugföreningar tar ut en köavgift och snittet ligger runt 200 kronor. Av odlingsföreningarna är det bara lite drygt hälften som tar en avgift, och där ligger snittet på 100 kronor. Den vanligaste anledningen till att ta ut en avgift är att det är enda sättet att administrera kön på ett rimligt sätt. Utan avgift är det svårt att veta vilka som fortfarande är aktiva sökande och till slut blir köerna ohanterliga. För stugföreningar som har en lite mer komplicerad process blir det också ett sätt att täcka de administrativa kostnaderna.
Är det endast kötid som räknas?
Som vi nämnde i början har föreningarna möjlighet att välja ur kön, och det är något som tillämpas ibland. Hos odlingsföreningarna var det bara 32% som angav att de inte hade rak kötid. Med rak kötid menar vi en strikt turordning. Hos stugföreningar var det 60% som angav att de inte hade rak kötid. Det verkar dock som att i flera fall i odlingsföreningarna så har man rak kötid även om man någon gång gjort ett undantag. Vi bör också komma ihåg att en odlingsförening kan lätt säga upp en medlem som missköter sig, detta är mycket svårare i stugföreningarna.
Vi vet att frågan om rak kötid eller intresselista är något som diskuteras inom staden och även inom föreningarna. Vi vet också att många som stått i en kö till en stugförening i flera år kan börja undra om det är förgäves.
Om kösystemet i Stockholm ska överleva är det viktigt att vi arbetar mot ett så transparent och rättvist kösystem som möjligt, samtidigt som vi också måste erkänna att ibland kanske den som drömt om en lott inte alltid varit helt införstådd i verkligheten. Att ha en lott och en stuga är tidskrävande och en stuga kan fort svälja pengar. Det gäller att vara realistisk vilket inte alltid är det lättaste.
Läs en längre sammanfattning av enkäten här (pdf)!
Se kötiderna till alla föreningarna år 2024 här (pdf)!
