Maj-Len Komi, från Råcksta fritidsträdgårdar, berättar hur hon gör en lasagnekompost. Ett snabbt sätt att bryta ner trädgårdsavfall till jord.
Etikett: halveratorven
Kategorier
Ogräs i komposten?
Kampanjen Halvera torven handlar om att minska vår användning av köpejord, som mest består av torv.
Kompostjord är en viktig ingrediens i många jordrecept, men vem vill ha med ogräsfrön i den nya jorden. Dödar Lena Israelsson, trädgårdsjournalist, myten om ögräsförbudet i komposten?
Kategorier
Vår bästa vän – flisen
Flis från äldre grenar passar perfekt i gångar och som täckmaterial.
Färskt flis från unga grenar och kvistar (upp till 7 cm tjocka) går bra att mylla ner i jorden. Det beror på att unga grenar innehåller mycket kambion i relation till cellulosan, kambion är det gröna under barken. Det är fyllt av kväve och näring och det betyder att flis från unga grenar också är det.
På engelska kallas denna typ av flis för ”ramial woodchip” och förkortas RCW (ramial chipped wood) om du vill leta vidare på nätet efter mer information.
Webbinarium med Ben Raskin
Koloniträdgårdsförbundet bjöd in Ben Raskin på ett webbinarium där han berättar om flisens fördelar.
Ben har även skrivit en väldigt bra bok i ämnet som går att beställa från nätbokhandlare i Sverige, ”The woodchip handbook. A Complete Guide for Farmer, Gardeners and Landscapers”
Kategorier
Halvera torven på trädgårdsmässan
Vår monter kommer att finnas på FOR:s Rådgivningsgata, närmsta grannar blir Chiliodlarna. I montern ska vi på olika sätt visa hur man kan odla utan att använda köpt torv i odlingen.
Från kampanjen medverkar journalisten Lena Israelsson och våtmarksforskaren Amelie Lindgren (Göteborgs universitet) med föreläsningar från scenen. Fler kunniga personer kommer att möta publiken i vår monter.
Läs mer om Halvera torven.
Varje höst hämtar Roger upp 200-500 säckar med löv från ett närbeläget villaområde. Löv som annars bara åkt till tippen och inte gjort någon nytta alls.
Men för Roger är skogens guld inte kantareller, utan löv, som förgyller rabatter och odlingar. För löv som komposteras förvandlas till en fin och luftig jord som kallas för lövmull. Den kan användas direkt som såjord eller blandas med kompost till fin planteringsjord.
Lövmull är det enkla, billiga och framförallt klimatvänliga alternativet till torv.
I filmen berättar Roger om hur han gör lövmull
Stockholms Koloniträdgårdar driver kampanjen Halvera torven. All jord och gödsel som du köper i affären innehåller till största delen torv. Problemet med torv är att stora mängder växthusgaser frigörs, både vid själv torvbrytningen, men även när den bryts ner i trädgårdslandet.
Så här gör du lövmull
- Placera lövkomposten i skugga och fyll på med en mix av höstlöv.
- Undvik att låta löven torka ut.
- Bland i lite gräsklipp eller urin om du vill skynda på förmultningsprocessen.
- Vänd löven en gång om året för att få in luft i högen.
- Efter 2 år kan du använda lövmullen, men du behöver sålla den från grövre material.
- Efter 3 år är lövmullen fin som snus och kan användas som såjord.
Kategorier
Från myr till trädgård
Efter Amelies föreläsning inspirerade Lena Israelssons med en utställning med torvfria jordblandningar.
Många jordiga fingrar och frågor senare så gick ett gäng nöjda jordmakare hem med ny kunskap om både torv och laga egen jord.
Se filmen där Amelie kort beskriver varför vi inte ska använda torv på våra lotter.
Därför ska vi halvera torven
• Våtmarker där det bildas torv är otroligt viktiga för att motverka växthuseffekten genom att lagra in kol. När vi tar upp torven och utsätter den för syre för vi tillbaks kol till atmosfären där det kommer att bidra till växthuseffekten.
• Precis som allt organiskt material är torv till största delen uppbyggd av kol. Det gör att torvmarker fungerar som jättelika kolsänkor – deras betydelse för att binda koldioxid är enorm och av mycket större betydelse än till exempel regnskogen.
• Torv bildas när vitmossa (Sphagnum) bryts ner i blöt och syrefattig miljö. Syrebristen gör att nedbrytningen går mycket långsamt och inte blir fullständig. Med tiden blir därför lagren av ofullständigt nedbruten mossmassa – torv – tjockare och tjockare.
• Torvlagret kan med åren bli många meter djupa – men det går långsamt – ungefär en millimeter per år. Det tar alltså 1000 år för ett metertjockt torvlager att bildas.
• I Sverige har enorma ytor av våtmarker dikats ut för att förvandlas till åker eller skogsmark. Utsläppen av växthusgaser från dessa marker motsvarar utsläppen från alla personbilar. Torvbrytning görs på en bråkdel av dessa utdikade marker – men de ger upphov till väldigt stora utsläpp per ytenhet.
• Odlingsjord som består av torv är ur balans. Torv innehåller 50 % kol medan vanlig markjord innehåller mellan 3 och 9 % kol. När torven kommer i kontakt med syre bryts den ner snabbt. Kolet återgår till luften och atmosfären där det bidrar den till växthuseffekten och ett allt varmare klimat.
• Vi fritidsodlare köper mer och mer torv för varje år. Koldioxidutsläppen som den torven ger upphov till motsvarar utsläppen från 41 000 personbilar. Att minska användningen av torv är därför ett effektivt sätt att minska klimatutsläppen.