Kategorier
Miljö Odlingstips

Älska jorden med biokol

Ursprungsbefolkningarna i Amazonas tillverkade biokol genom att bränna trä, kvistar och annat organiskt material under låg syretillförsel. Resultatet blev en djup och bördig, svart jordmån som skiljer sig dramatiskt från den vanligtvis tunna, bleka och urlakade regnskogsjorden.

Biokolets välgörande egenskaper beror på att det har en unik struktur med mängder av porer och håligheter som håller kvar vatten och näringsämnen så att de inte lakas ut med regnvattnet.  Förråden av näring och vatten som byggs upp i jorden gynnar både växter och viktiga mikroorganismer. Men innan kolet har mättats med näring kan det stjäla näring från växterna. Därför behöver det mättas med näring innan det blandas i jorden.

– Det enklaste är att låta kolet dra i någon form av gödselvatten några dagar. Jag använder guldvatten (urin) och när det inte räcker gör jag vallörts- eller nässelvatten, berättar superodlaren Börje Remstam.

En plasthink med lock är perfekt för att låta biokolet stå och dra åt sig näring från urin eller annat näringsvatten. Foto Agneta Bergström

Börje är tidigare ordförande för Förbundet för organisk-biologisk odling (FOBO) och känd för att ha utvecklat metoder för att täckodla och använda biokol i sina odlingar i Skogstorp utanför Eskilstuna. Han experimenterar gärna och använder det han har till hands.

– Jag använder biokol eftersom det gör jorden extremt bördig samtidigt som jag motverkar klimatkrisen, säger Börje.

Att biokol, eller träkol, har jordförbättrande egenskaper har varit känt länge även i Sverige. I gamla tiders svenska kolmilor tillverkades träkol genom att trä fick brinna sakta under ett täcke av jord och sand. Kolarna lade märke till att det växte bra kring kolmilorna och tog med sig jord från milan för att odla i hemma. Börje har också hört andra historier om hur man förr dragit nytta av träkol i odlingssammanhang.

– Jag hade en besökare som berättade att hans mamma, eller om det var mormor, alltid la en kolbit i blomkrukan när hon planterade om sina krukväxter, säger Börje.

En annan besökare, en äldre man som arbetat som trädgårdsmästare i Eskilstuna i unga år, berättade om hur bra det växte när man spred ut träkol i planteringarna. Kolet var en restprodukt från kommunens tillverkning av biogas som såldes till hushållen.

Att Börje började använda biokol berodde inte på biokolets jordförbättrande förmåga utan på miljöaspekten. När träd växer tar de upp koldioxid som när de senare förmultnar – eller eldas upp på vanligt sätt – går tillbaka till atmosfären. Om man i stället gör biokol som tillförs jorden binds kolet där under flera tusen år. Biokol tillverkas genom pyrolys, det vill säga förbränning med låg syretillgång.

Börje tillverkade under många år biokol själv samtidigt som han eldade i vedpannan som då värmde huset han bor i. Han använde en plåtburk med några små ventilationshål så att förbränningsgaserna som bildas kunde pysa ut och antändas i vedpannan.

– Jag använde mest sågspån eftersom vi sågade så mycket ved, cirka 80 kubikmeter om året, till värmepannan. Det är perfekt eftersom det är finfördelat och därför lätt att blanda med jorden. Större kolbitar som grillkol är tyvärr rätt besvärliga att krossa, säger Börje.

Börje Remstam myllar ner biokol i trädgårdslandet. Han täcker också jorden med löv, halm eller gräsklipp som bidrar med organiskt material och hjälper till att hålla kvar fukten. Foto Agneta Bergström

Vi som inte kan tillverka biokol själva är hänvisade till de produkter som går att köpa. Det finns både ren biokol och biokol som blandats med gödsel i handeln. Det går också att använda grillkol även om det som Börje säger är besvärligt att krossa de stora bitarna. Hur bra biokolen är för miljön hänger förstås ihop med hur och var den tillverkats. Idag finns en europeisk certifiering, Euopean Biochar Certificate (EBC), som ska borga för att biokolet är framställt på ett hållbart sätt.

Det man själv kan göra är att köpa så kallat oladdat biokol, det vill säga biokol som inte blandats med gödsel, och själv ladda det med näringsämnen. På det viset minskar antalet kilo som transporteras samtidigt som du kan använda gödsel du producerat själv som urin, lakvatten från bokashikomposten eller näringsvatten gjort på nässlor eller andra växtdelar.

Agneta Bergström, Miljökommittén

Kategorier
Miljö Utbildning

Föreläsningar om biologisk mångfald

Digitala föreläsningar om biologisk mångfald

Max 100 deltagare per föreläsning. Först till kvarn!

Under hösten håller Stockholms Koloniträdgårdar fyra föreläsningar om odling och biologisk mångfald. Alla våra föreläsningar ges digitalt och äger rum på en onsdag kväll mellan 18.00 och 20.00.

Onsdag 6 oktober kl. 18–20

Biologisk mångfald och bin

Digital föreläsning med Isak Isaksson, biolog vid Naturskyddsföreningens rikskansli. Isak har under många år arbetat med biologisk mångfald. Han är författare till flera böcker. 2018 var han med och startade kampanjen ”Rädda bina”. 

Under föreläsningen lär du dig hur man designar sin trädgård eller kolonilott för att gynna vilda pollinatörer, humlor, bin, fjärilar, blomflugor mm. Det blir också tid till att ställa frågor.

Anmälan senast 2021-09-29
Skriv till utbildning@sthlmkoloni.se, i ämnesrutan ange ordet ”bin” och uppge ditt namn och koloniträdgårdsförening! Zoom-länk skickas till din e-post-adress i god tid före mötet.

Onsdag 20 oktober kl. 18–20

Varför kompostera?

Digital föreläsning med Daniel Björklund Jonsson, verksamhetschef och rektor vid Skillebyholm, en mötesplats och ett centrum för biodynamisk odling, utbildning och hållbar utveckling.

Under föreläsningen lär du dig komposteringens  grunder – kompostering av trädgårdsavfall, hushållsavfall, latrin och användning av mullen. Även bokashi och en jämförelse mellan konventionell kompostering och bokashi tas upp. Det blir också tid för frågor.

Anmälan senast 2021-10-13
Skriv till utbildning@sthlmkoloni.se, i ämnesrutan ange ordet ”kompost” och uppge ditt namn och koloniträdgårdsförening! Zoom-länk skickas till din e-post-adress i god tid före mötet.

Onsdag 27 oktober kl. 18–20

Hur designar man en örtkryddgård?

Digital föreläsning med Efva Kinnerfors, styrelseledamot i Svenska Örtasällskapet. Efvas firma ”Efvas örter” erbjuder föreläsningar, workshops och rådgivning. Bloggar, youtubekanal, fb och insta under namnet Efvas örter.

Under föreläsningen lär du dig hur man odlar örter i vårt klimat, om rätt jord för örtodling, hur örter ska bevattnas och om egenskaper hos olika örter.

Anmälan senast 2021-10-20
Skriv till utbildning@sthlmkoloni.se, i ämnesrutan ange ordet ”örter” och uppge ditt namn och koloniträdgårdsförening! Zoom-länk skickas till din e-post-adress i god tid före mötet.

Onsdag 3 november kl. 18–20

Hur kan vi hantera för mycket och för lite vatten vid odling?

Digital föreläsning med Ingrid Wesström, forskare vid Statens Lantbruksuniversitet. Ingrid arbetar med vattenfrågor i odlingslandskap på fältnivå.

Under föreläsningen lär du dig hur du kan ta till vara, lagra, distribuera och använda regnvatten för att skapa en hållbar, klimatsmart trädgård.

Anmälan senast 2021-10-27
Skriv till utbildning@sthlmkoloni.se, i ämnesrutan ange ordet ”vatten” och uppge ditt namn och koloniträdgårdsförening! Zoom-länk skickas till din e-post-adress i god tid före mötet.