en region i Koloniträdgårdsförbundet

Vår organisation

På den här sidan hittar du:

Stadgar
Förtroendevalda
Årsmöten
Verksamhetsberättelser
Skansens koloniförening
Koloniträdgårdsrörelsen som samhällsintresse
Föreningens ursprung
Historien om Kolonisternas Hus

Stadgar

enligt årsmötesbeslut 2010, reviderade vid årsmötet 2019.  Hämta dem som PDF-fil HÄR.
Normalstadgar för föreningar, blanketter m m finns under ”Styrelseinlogg”. Glömt lösenordet? Mejla till info@sthlmkoloni.se så sänds detta till föreningens postmottagare.

Förtroendevalda

Styrelse och övriga förtroendevalda väljs av årsmötet, där våra medlemsföreningar representeras av ombud i enlighet med stadgarna. Styrelsen består av 7 ordinarie ledamöter och 3 ersättare. Årsmötet väljer också 2 revisorer och 2 revisorsersättare samt valberedning inför nästa årsmöte. Även kommittéledamöterna väljs av årsmötet.

Styrelsen har 10 ordinarie sammanträden per år. Det praktiska arbetet utförs i arbetsutskott och kommittéer. Ersättarna deltar både i styrelsemötena och i arbetsgrupper.

STYRELSE

Ordinarie:
Katja Jassey, ordförande
072-029 82 98
ordforande@sthlmkoloni.se
kolonist i Pungpinan (odlingslotter)

Lisa Fagerlind, vice ordförande
073-663 75 10
lisa@sthlmkoloni.se
kolonist i Sundby (stuglotter)

Anne-Marie Frid, kassör
070-571 79 55
kassor@sthlmkoloni.se
kolonist i Skarpnäck (stuglotter)

Maria Andersson
kolonist i Vinterviken (odlingslotter)

Michele Micheletti
michele@sthlmkoloni.se
kolonist i Söderbrunn (odlingslotter)

Anna Otmalm
kolonist i Lövsta (odlings- och stuglotter)

Eva Langlet, adjungerad
kolonist i Södra Årstalunden (stuglotter)

Ersättare:
Alenka Bajramovic
kolonist i Lilla Rinkeby (odlingslotter)

Estelle Conraux
070-093 67 60
estelle@sthlmkoloni.se
kolonist i Södra Årstalunden (stuglotter)

Laszlo Donat
kolonist i Igelbäcken (odlingslotter)

KOMMITTÉER

Varje kommitté har en styrelseledamot som sammankallande. Även adjungerade i kommittéerna är styrelseledamöter. Läs om kommittéernas verksamhet under ”Detta gör vi”.

Fritidsträdgårdar:
Katja Jassey, sammankallande 

Anna Diop
kolonist i Pungpinan (odlingslotter)

Suzanne Kolare
kolonist i Täppan (odlingslotter)

Maria Mendoza
kolonist i Ärvinge (odlingslotter)

Irene Remmel
kolonist i Drevviken (odlingslotter)

Information:
Eva Langlet, sammankallande

Laurel Ekström, facebook-administratör
kolonist i Gubbkärret (odlingslotter)

Katrin Holmberg
kolonist i Skarpnäcks fritidsträdgårdar (odlingslotter)

Anna Greta Stenung
kolonist i Tanto Mindre (stuglotter)

Lennart Engstrand, adjungerad, IT-ansvarig 
kolonist i Skarpnäck (stuglotter)

Miljö:
Anna Otmalm, sammankallande 

Agneta Bergström
kolonist i Gubbängen (odlingslotter)

Helen Karlsson Eklundh
kolonist i Eriksdalslunden (stuglotter)

Anette Svedberg
kolonist i Enskede Gård (odlingslotter)

Lena Öberg
kolonist i Gubbängen (odlingslotter)

Stugföreningar:
Estelle Conraux, sammankallande 

Berth Erlandsson
kolonist i Eken (stuglotter)

Stig Olsson
kolonist i Sundby (stuglotter)

Lennart Pöppel
kolonist i Odlaren (stuglotter)

Ulf Vallenor
kolonist i Eken (stuglotter)

Utbildning:
Michele Micheletti, sammankallande

Connie Buchheim
kolonist i Listudden (stuglotter)

Karin Garmer
kolonist i Söderbrunn (odlingslotter)

Maj-Len Komi
kolonist i Råcksta (odlingslotter)

Värdering:
Lisa Fagerlind, sammankallande

Eva Agrell
kolonist i Skarpnäck (stuglotter)

Mattias Ljunggren
kolonist i Skarpnäck (stuglotter)

Torbjörn Röjder
kolonist i Södra Årstalunden (stuglotter)

Göran Ståhl
kolonist i Skrubba (stuglotter)

Tommy Ståhl
kolonist i Iris (stuglotter)

REVISORER

Ordinarie:
Erica Bäckström
kolonist i Nibbla (stuglotter)

Mona Löchen
kolonist i Skrubba (stuglotter)

Revisorersättare:
Per Lindberg
kolonist i Hammarbyhöjden (odlingslotter)

Anders Nordmark
kolonist i Linnea (stuglotter)

VALBEREDNING

Laurel Ekström, sammankallande
kolonist i Gubbkärret (odlingslotter)

Lennart Arkelid
kolonist i Skarpnäck (stuglotter)

Lena Israelsson
kolonist i Tanto Norra (odlings- och stuglotter)

Örjan Sjödin
kolonist i Skarpnäck (stuglotter)

Årsmöten

Protokoll från det digitala årsmötet   Hämta protokoll  Hämta bilagor
den 20 maj 2021

Protokoll från det digitala årsmötet     Hämta protokoll
den 6 augusti 2020

Protokoll från årsmötet                          Hämta protokoll
den 23 maj 2019  kl 19.00
hos Koloniträdgårdsföreningen Linnea

Protokoll från årsmötet                           Hämta protokoll
den 22 maj 2018  kl 19.00
hos Koloniträdgårdsföreningen Listudden

Protokoll från årsmötet                            Hämta protokoll
den 16 maj 2017  kl 19.00
hos Koloniträdgårdsföreningen Linnea

Protokoll från årsmötet                           Hämta protokoll
den 24 maj 2016,  kl 19.00
hos Koloniträdgårdsföreningen Odlaren

Protokoll från årsmötet                           Hämta protokoll
den 21 maj 2015,  kl 19.00
hos Koloniträdgårdsföreningen Skarpnäck

Protokoll från årsmötet                            Hämta protokoll
den 21 maj 2014,  kl 19.00
hos Koloniträdgårdsföreningen Linnea

Protokoll från årsmötet                             Hämta protokoll
den 22 maj 2013, kl 19.00
hos Koloniträdgårdsföreningen Eken

Protokoll från årsmötet                             Hämta protokoll
den 23 maj 2012, kl 19.00
hos Koloniträdgårdsföreningen Linnea

Verksamhetsberättelser

för 2020    Hämta verksamhetsberättelsen
för 2019    Hämta verksamhetsberättelsen
för 2018    Hämta verksamhetsberättelsen
för 2017    Hämta verksamhetsberättelsen
för 2016    Hämta verksamhetsberättelsen
för 2015    Hämta verksamhetsberättelsen
för 2014    Hämta verksamhetsberättelsen

Skansens koloniförening

På Skansen finns två kolonistugor som representerar 1920-tal (den röda) och 1940-tal (den gula). De flyttades till dit från Tanto Södras koloniträdgårdsförening och området invigdes den 10 augusti 1997. Stockholms Koloniträdgårdar är medlem i föreningen.

Kolonister i tidsenlig klädsel är stugvärdar och informerar om koloniverksamheten varje dag från maj till och med september. Ett 30-tal kolonister delar på värdskapet och har 7 arbetspass per säsong. Som tack för sin insats får de fritt inträde till Skansen under hela året.

Är du kolonist och vill bli stugvärd? Vill du ha mer information först? Kontakta Carina Henelund 073-562 26 92 carinahenelund@hotmail.com, eller Irene Remmel 073-785 81 18 irene.remmel@gmail.com.

Stödföreningen för Skansens Kolonistugor

Både föreningar och enskilda personer kan stödja verksamheten och den kulturskatt Skansens koloniträdgårdsområde utgör genom medlemskap i stödföreningen. För föreningar med upp till 100 medlemmar är årsavgiften 500 kr, och för föreningar med flera medlemmar är den 800 kr. Enskilda medlemmar betalar 200 kr per år. Som tack för stödet får föreningar 10 fribiljetter till Skansen. Enskilda medlemmar får 3 fribiljetter, och medlemskap är därmed en uppskattad present! Anmäl medlemskap till kansli@koloni.org

Koloniträdgårdsrörelsen som samhällsintresse

I mer än hundra år har denna folkrörelse formats av idéer om folkhälsa, sundhet, gemenskap, rekreation, livsmedelsförsörjning och civil beredskap. Även idag visar vår verksamhet hur lokala krafter kan ha en mycket positiv inverkan på väsentliga samhällsintressen.

Att ha en odlingslott, koloniträdgård eller stuga i en fritidsby är en stor tillgång för tätortsbor, och statsmakterna har upprepade gånger slagit fast att kolonisternas verksamhet är samhällsnyttig. Översiktsplaneringar bör därför även beakta behovet av koloniträdgårdar, som därmed bidrar med dessa komponenter:

Trivselvärden i stadsbygden.  Promenadvägarna genom koloniträdgårdsområdena är öppna för alla och ingår i kommunens grönstruktur. Vetenskapliga forskningsrapporter ger belägg för att trädgårdsodling och vistelse i naturmiljöer påtagligt förbättrar folkhälsan. Närhet till grönområden anges dessutom som extra plus i beskrivningar av boendemiljöer i storstadsområdena.

Trädgårdsodling främjar en ekologisk livsstil.  Att odla köksväxter, frukt och bär och kompostera avfallet är att i sin egen livsföring tillämpa miljömedvetenhet. Skolträdgårdar är alltså inte bara en brygga till kunskaper i biologi och ekologi – de gör även kretsloppstänkandet begripligt och blir en introduktion till en ekologisk livsstil.

På senare år har samhället uppmärksammat pollineringens betydelse för vår överlevnad, och det är med tillfredsställelse vi konstaterar att bikupor och insektshotell blir allt vanligare i koloniträdgårdsområdena. Men fler behövs!

Biologisk mångfald i staden.  Koloniträdgårdar är biotoper med en artrikedom som är unik i en stadsbygd. Många är levande genbanker med kulturväxter som odlas av generation efter generation – en biologisk mångfald som staden själv inte kan åstadkomma utan omfattande ekonomiska och personella resurser. Genom ett medvetet planeringsarbete kan staden forma koloniträdgårdsområden, villaträdgårdar, parker och naturområden till en sammanhängande grön struktur som motverkar negativa klimatförändringar.

Friskvård och äldreomsorg.  Trädgårdsodling innebär utomhusvistelse och ger motion, trivsel och bidrag till näringsriktig kost. Odlandet ger också möjligheter till samvaro över generationsgränserna, något som eftersträvas i friskvård, rehabilitering och äldreomsorg.

Bidrag till livsmedelsförsörjningen. Stockholms kolonister är efterföljare till alla som alltsedan medeltiden odlat på malmarna, och fritidsodlingen står även idag för en betydande del av de köksväxter, frukter och bär som konsumeras i staden. Ur beredskapssynpunkt är det dessutom mycket viktigt att elementära kunskaper om odling kan upprätthållas.

Kulturell identitet och integration. Koloniträdgårdsområden får ofta en lokal prägel genom att grannar utbyter såväl växtmaterial som erfarenheter. Gemensamt odlarintresse bidrar till integration för många är koloniträdgårdsföreningen den första kontakten med svensk föreningstradition.

Föreningens historia

Stockholms Koloniträdgårdars ursprung

I början av 1900-talet kom kolonirörelsen till Stockholm. Förgrundsgestalter var de socialt engagerade medelklasskvinnorna Anna Lindhagen och Anna Åbergsson. 1906 bildade de Föreningen koloniträdgårdar i Stockholm och sju år senare hade föreningen 17 medlemmar – inte kolonister, utan människor som med frivilligt arbete och penninggåvor stödde kolonirörelsen.

1915 tillkom Stockholms Trädgårdskolonistförbund och 1918 Odlingssällskapet i Stockholm med omnejd. Samma år bytte Trädgårdskolonistförbundet namn till Stockholms Koloniträdgårdsförbund och tidskriften Koloniträdgården kom ut med sitt första nummer.

1919 förvaltade Föreningen koloniträdgårdar i Stockholm 16 områden med 2.039 koloniträdgårdar, och två år senare tog Stockholms stad över ansvaret för koloniträdgårdarna. Föreningen lades då ner och Stockholms koloniträdgårdsförbund tog initiativet  till Sveriges koloniträdgårdsförbund – i dag heter det Koloniträdgårdsförbundet.

1924 bröt sig stockholmskolonisterna ur det landsomfattande förbundet och bildade Koloniträdgårdsförbundets Stockholmskrets, som så småningom blev Föreningen Stor-Stockholms Koloniträdgårdar, FSSK, och 2019 ändrades namnet till Stockholms Koloniträdgårdar. I dag Koloniträdgårdsförbundets största region.

Historien om Kolonisternas Hus

Vid Karlbergskanalen ligger Lilla Hornsberg, en vaktstuga som på 1760-talet skiljdes av från egendomen Hornsberg på nordvästra Kungsholmen för att i stället bli sjökrogen Fördärvet, besjungen av Bellman. På 1950-talet restaurerades Lilla Hornsberg och blev Författarnas Hus, som sedan 1990 hyrs av De litterära sällskapens samarbetsnämnd och numera kallas Författargården.

I mitten av 1800-talet hade Lilla Hornsberg fått en grannstuga, som 1855 ägdes den av fältväbeln P A Nyholm. 1859 lämnade han in ritningen till en ombyggnad av huset, som därmed fick det utseende det har idag. Det ombyggda huset såldes till stenhuggaren Anders Andersson och den 9 november 1860 flyttade han in tillsammans med sin hustru Johanna Ulrika, sonen Hendrik Wilhelm och dottern Alicia Wilhelmina.

Gångbron över kanalen var då en enkel träkonstruktion som inte kunde inte öppnas. Karlbergskanalen var ännu inte muddrad, men båttrafiken mellan Mälaren och Karlbergs sjö var ändå livlig. 1864 byggdes en svängbro mellan Anderssons hus och Lilla Hornsberg (då ölkafé), och Anders Andersson blev brovakt. När han inte långt därefter dog fick änkan Johanna Ulrika överta sysslan och till sin hjälp hade hon en systerson, Bro-Kalle kallad. 1908 muddrades äntligen kanalen och då byggdes bron om. Anderssons son Hendrik Wilhelm hade nu gift sig med Anna Karlsson, och tillsammans tog de över brovaktarsysslan. Inkomsten var skral och huset stort, så 1926 satte Anna in en annons under ”Att hyra”. Den besvarades av Axel Dahlberg och hans nyblivna hustru Elsa som hyrde den ena lägenheten på bottenvåningen på 3 rum och kök, och av J Carlsson som hyrde den andra lägenheten som var på 1 rum och kök. Brovaktarparet bodde på övre våningen i 3 rum och kök och inbyggd veranda.

Anna Andersson dog 1940, 86 år gammal, och mågen David Andersson flyttade in i hennes lägenhet för att fortsätta brovaktarsysslan. David ville dock ha både rinnande vatten och avlopp, och 1945 lät han göra en besiktning av huset. Den visade att sanering var av nöden, men Annas dödsbodelägare tyckte inte att det var deras angelägenhet och sålde huset till Stockholms stad 1946. I bouppteckningen efter Anna togs fastigheten upp som ”Åbyggnad å ofri grund, 1/3 av kvarteret Mälaren 8 – Kr 1.633:–”.

Runt Lilla Hornsberg fanns i början på 1900-talet även koloniområdena Iris, Majblomma och Slånbacken som försvann när Stadshagen byggdes ut. Kvar vid Karlbergskanalen finns Karlbergs-Bro. Sedan 2017 har antalet lotter utökades genom att en parkeringsplats bebyggdes med några moderna typstugor som tagits fram i samarbete med KTH.

Enligt Stadsmuseet har Brovaktarstugan stort kulturhistoriskt värde. När Stockholms Fastighetskontor 1983 ansökte om att få ändra stugans interiör för att de tre små, omoderna lägenheterna skulle anpassas till föreningsliv medförde detta protester från flera håll.  Stadsmuseet motsatte sig t.ex att en vägg skulle rivas ”med hänsyn till en eventuellt äldre stomme och med hänsyn till 1860-talets planlösning”. När väggen ändå revs visade det sig att just denna inte hört till den ursprungliga husstommen, men planlösningen påverkades förstås. Fastighetskontorets önskan att få riva det gamla uthuset för att bygga ett nytt föranledde däremot inga protester.

Hyreskontraktet mellan Stockholms stad och FSSK tecknades 1983 och Brovaktarstugan blev därmed Kolonisternas Hus. 1993 tecknades ett tomträttsavtal som löper på 60 år, varefter det automatiskt följs av 40-åriga förlängningar. Tilläggsavtalet om tomträttsavgälden förnyas vart tionde år. Nästa gång 2023.

Byggnaden är Q-märkt med anmärkningen att den ska användas till handel, odling eller till föreningsverksamhet. Vi ansvarar för husets underhåll och skötsel, liksom för övriga byggnader på tomten, tillhörande trädgård och staket. Underhållet av Kolonisternas Hus ska utföras med traditionella material och metoder. Detta är mycket kostsamt, och styrelsen utreder nu olika möjligheter att hantera denna utmaning.

Sök
Styrelsen informerar

Aug 2021 
ANALYSERNA AV HÄST- OCH FÅRGÖDSEL visar att de innehåller både
klopyralid, aminopyralid och nykomlingen picloram. Växterna hade ju redan talat sitt tydliga språk, och nu bekräftar analyserna att hästgödseln innehöll
mycket höga nivåer av klopyralid och dessutom picloram. Det gick även att mäta halten av klopyralid i växtproverna. Fårgödslet hade lägre halt klopyralid men tyvärr även aminopyralid. Läs mera här. FOR-analys hästgödsel, FOR-analys tomater, FOR-analys tomatblad, FOR-analys fårgödsel, Bild skadad bondböna.

Stockholms Koloniträdgårdar ställer sig bakom FORs arbete att föra upp frågan till EU och till vårt eget jordbruksdepartement. Senare under året återkommer vi med hur vi alla kan hjälpas för att få pyralid stoppat. För ett stopp är vad som krävs, annars kommer de här gifterna att sippra in i hela kretsloppssystemet. 

Juli 2021
BEKÄMPNINGSMEDEL I GÖDSELPRODUKTER. 
FOR har analyserat organiska gödselmedel, och i mer än hälften fanns rester av bekämpningsmedlen amino- och klopyralid. I testade påsjordar fanns  däremot inga sådana medel. Analysresultaten finns här: FORs pressmeddelande, Analys gödselprodukter och Analys påsjord.
– Så länge amino- och klopyralid är godkända för användning inom EU så finns det en stor risk att detta problem fortsätter, säger FOR i sitt pressmeddelande. Under sommaren fortsätter de analysera prover, också stallgödsel från några av våra medlemsföreningar. 
Fortsättning följer.

Juni 2021
MISSBILDADE VÄXTER kan vara orsakat av ogräsmedlet Pyralid i gödsel, vilket drabbat många kolonister i år. Så här ser det ut bilder. Läs FORs rapport om gift i gödsel och anmäl om du drabbats! Meddela detta till info@sthlmkoloni.se också, och glöm inte ange förening.
 
Maj 2021
ÅRETS FÖRTROENDEVALDA hittar du under ”Vår organisation”. 
 
KATJA JASSEY ÄR VÅR NYA REGIONORDFÖRANDE. Hon är ordförande i Pungpinans Fritidsträdgårdar och blev 2020 Årets koloniträdgårdsfrämjare tillsammans med Lena Israelsson för arbetet med ”Orten odlar”, som även fick Internationella Koloniträdgårdsförbundets diplom för Innovativt projekt. Katja också engagerad i föreningen Bagisodlarna, gemensamhetsodlingen i Bagarmossen som skapat både en skogsträdgård och en kollektiv hönsgård. 
 
FASTIGHETSTAXERINGAR av kolonistugor föranleder många frågor. Stockholms Koloniträdgårdar arbetar för att försöka få till stånd ett undantag från Fastighetstaxeringslagen, så att Skatteverket kan ta hänsyn till våra arrendeavtals klausul om hembud och prissättningen vid försäljning. Detta tar lång tid, och stugföreningskommittén har därför sammanställt fakta om de regler som gäller tills vidare. Hämta dokumenten här: Taxering av kolonistugor   Läget i maj 2021   Statistiktabell

 

Okt 2020
NYA OMRÅDEN FÖR NYA KOLONITRÄDGÅRDSFÖRENINGAR. 
Idag hoppas ca 9.000 personer kunna få en kolonilott i Stockholms stad. Regionstyrelsens markgrupp letar områden som kan passa för nya föreningar. Bergiusdalgången (vid Universitet) är på planeringsstadiet, och Farstas stadsdelsnämnd har gett förvaltningen i uppdrag att utreda och planera ett område i Gubbängen och ett i Hökarängen. Men det behövs nya koloniträdgårdsföreningar runt hela staden, så tipsa ordforande@sthlmkoloni.se om lämpliga områden även i andra stadsdelar! 
 
 
Kurser/studiebidrag
HÖSTENS DIGITALA FÖRELÄSNINGAR 
om biologisk mångfald
 
Max 100 deltagare per föreläsning. Först till kvarn! 
 
Onsdag 6 oktober kl 18–20  
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH BIN
Digital föreläsning med Isak Isaksson, biolog vid Naturskyddsföreningens rikskansli. Han har under många år arbetat med biologisk mångfald och är författare till flera böcker. 2018 var han med och startade kampanjen ”Rädda bina”. 
Under denna föreläsningen lär du dig hur man designar sin trädgård eller kolonilott för att gynna vilda pollinatörer – humlor, bin, fjärilar, blomflugor m.fl. Det blir också möjligt att ställa frågor.
Anmälan senast 2021-09-29 
till utbildning@sthlmkoloni.se. Ange ”bin” i mejlets ämnesruta, ditt namn och koloniträdgårdsförening. Zoom-länk skickas till din e-post-adress i god tid före mötet.
 
Onsdag 20 oktober kl. 18–20
VARFÖR KOMPOSTERA? 
Digital föreläsning med Daniel Björklund Jonsson, verksamhetschef och rektor vid Skillebyholm, mötesplats och centrum för biodynamisk odling, utbildning och hållbar utveckling.
Under föreläsningen lär du dig komposteringens  grunder, kompostering av trädgårdsavfall, hushållsavfall, latrin och användning av mullen. Även bokashi och en jämförelse mellan konventionell kompostering och bokashi tas upp. Det blir också möjligt att ställa frågor.
Anmälan senast 2021-10-13 
till utbildning@sthlmkoloni.se. Ange ”kompost” i mejlets ämnesruta, ditt namn och koloniträdgårdsförening. Zoom-länk skickas till din e-post-adress i god tid före mötet.
 
Onsdag 27 oktober kl. 18–20 
HUR DESIGNAR MAN EN ÖRTKRYDDGÅRD? 
Digital föreläsning med Efva Kinnerfors, styrelseledamot i Svenska Örtasällskapet. Hennes firma ”Efvas örter” erbjuder föreläsningar, workshops och rådgivning. Blogg, youtubekanal, fb och insta under samma namn.
Under föreläsningen lär du dig hur man odlar örter i vårt klimat, vad som är rätt jord för örtodling, hur örter ska bevattnas och om egenskaper hos olika örter.
Anmälan senast 2021-10-20 
till utbildning@sthlmkoloni.se. Ange ”örter” i mejlets ämnesruta, ditt namn och koloniträdgårdsförening. Zoom-länk skickas till din e-post-adress i god tid före mötet.
 
Onsdag 3 november kl. 18–20 
HUR KAN VI HANTERA FÖR MYCKET OCH FÖR LITE VATTEN 
VID ODLING?
Digital föreläsning med Ingrid Wesström, forskare vid Statens Lantbruksuniversitet. Ingrid arbetar med vattenfrågor i odlingslandskap på fältnivå. 
Under föreläsningen lär du dig hur du kan ta tillvara, lagra, distribuera och använda regnvatten för att skapa en hållbar, klimatsmart trädgård.
Anmälan senast 2021-10-27
till utbildning@sthlmkoloni.se. Ange ”vatten” i mejlets ämnesruta, ditt namn och koloniträdgårdsförening. Zoom-länk skickas till din e-post-adress i god tid före mötet.
Arkiv