Kategorier
Miljö Odlingstips

Allt om gröngödsling

Gröngödsling utanför Pungpinans fritidsträdgårdar. Foto Katja Jassey

Föreningen har i år köpt frö från Olssons fröer efter rådgivning från deras sakkunniga. Det här är de sorter de har valt. Läs t ex om luddvicker som går bra att så i augusti och september.

Honungsört
En snabb fånggröda som kan fånga upp eventuellt kväveläckage och sedan myllas ner. Den växer fort och ger oss grönmassa. Fånggrödor är mycket lämpliga att så efter potatisen är upptagen till exempel så att inte jorden ligger bar. Ett exempel kan vara att när du tar upp potatisen i juli sår du gröngödsling som du sedan myllar ner i november när du kan sätta vitlök i samma bädd. Honungsörten tål inte att man klipper ner den, så låt den blomma.

Blodklöver
Detta är en kvävefixerare, dvs den fångar in det kväve som finns i luften och drar ner det i jorden och gödslar bädden på så sätt. Kan med fördel användas för att förbereda en bädd inför senare plantering (t ex om du vill odla salladskål eller rättika kan du förodla dessa i slutet av juli och sätta ut i augusti efter det att du myllat ner blodklövern). Den är dessutom väldigt vacker tillsammans med honungsörten och kan alltså användas tillsammans, både för att hålla fast kvävet i jorden och för att gödsla jorden i väntan på nästa gröda. Blodklövern kan också vara känslig för nedklippning så låt den blomma.

Blodklöver. Josep Gesti, CC BY-SA 4.0 https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0, via Wikimedia Commons

Perserklöver och subklöver
Rekommenderades som bottengrödor. Det vill säga det går att så in dem mellan grönsakerna och slå av dem upp till tre gånger på en säsong. Men då måste de slås av innan de går i blom. Det är inte helt lätt med tanke på hur ljuvligt perserklövern doftar.
Så bottengrödan när huvudgrödan hunnit etablera sig så att den inte tar över. Det du slår av kan du med fördel lägga ut som täcke även på andra ställen.

Rådgivaren på Olssons fröer berättade att hon fått mycket bättre jordstruktur i sitt sparrisland där hon odlat perserklöver så de går fint att så in även bland fleråriga grönsaker. Som regel odlas bara en sort som bottengröda, välj alltså perser- eller subklöver, inte båda två i samma bädd. Majs och högväxande bönor är två grödor som gillar en bottengröda. De är också kvävefixerande.

Luddvicker
Den stora grönmasseproducenten. Förutom att den är kvävefixerande så bildar den stora mängder grönt som kan användas på olika sätt. Här föreslogs att så i augusti/september och hoppas på övervintring (går bra i Skåne och kanske hos oss också) då den ger massor av grönt tidigt på våren och ett så kallat gott “förfruktsvärde”. Det betyder att den ger kväve till nästkommande gröda. Den tål någon avslagning i ett tidigt skede.

Luddvicker. Robert Flogaus-Faust, CC BY 4.0 https://creativecommons.org/licenses/by/4.0, via Wikimedia Commons

Två-åriga gröngödslare
Till vårt försök att skapa mer permanenta gröngödslingsbäddar på vår brukaravtalsyta har vi valt två stycken två-åriga växter. Gul sötväppling som är en ärtväxt med djupa rötter och därför tål torka bra. En stor favorit bland nektarsökande insekter som bin. Den kan blomma redan första året. Tillsammans med sötväpplingen sår vi cikoria som även den får en djup pålrot men bildar endast bladrosett första året. Rådgivaren på Olssons fröer talade sig varm för dessa två tillsammans och med tanke på deras djupa rötter och att de därför kan tåla torka verkar det som en bra kombination att förbereda en bädd på den kompakta lerjorden.

För pollinerare och andra nyttoinsekter
Om du har ett land, en pallkrage eller annan yta går det bra att så in en blandning av alla dessa, dels håller du jorden täckt och tillför kväve och grönmassa och dels gör du pollinerare en tjänst genom att duka ett vackert bord. En liten bukett perserklöver på frukostbrickan är inte heller dumt – något mer väldoftande är svårt att hitta i ett grönsaksland!


Bonusinfo om bottengrödor
Enligt ett finskt forskningsprojekt (RaHa) kan bottengrödor göra följande:
1. Samla lösligt kväve ur marken
2. Binda kväve ur luften (baljväxter)
3. Upprätthålla markstrukturen
4. Öka mullhalten i marken
5. Konkurrera med ogräset
6. Öka mikrobernas aktivitet i marken
7. Minska trycket från växtsjukdomar och skadedjur
8. Göra marken lättare att bearbeta
9. Öka växttäcket vintertid


Fördjupning

Läs gärna i Koloniträdgårdsförbundets serie Lätt om odling https://koloni.org/wp-content/uploads/2024/02/LOO_nr21_grongodsling_webb.pdf en bra sammanfattning av hur och varför vi kan använda oss av gröngödsling i våra odlingar.

Här är en länk till Jordbruksverkets skrift om gröngödsling i ekologisk odling för den som verkligen vill göra en djupdykning http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/p8_10.pdf

Kategorier
Halvera torven Miljö Odlingstips

Ogräs i komposten?

Lena berättar om sin relation till kirskål

Kampanjen Halvera torven handlar om att minska vår användning av köpejord, som mest består av torv.

Vi tipsar hur du halverar torven

Kompostjord är en viktig ingrediens i många jordrecept, men vem vill ha med ogräsfrön i den nya jorden. Dödar  Lena Israelsson, trädgårdsjournalist, myten om ögräsförbudet i komposten?

Kategorier
SK100

Åttiotalet var höjdpunkten

Arkivmappar i Kolonisternas hus

Nu firar Stockholms Koloniträdgårdar hundra år och vi tittar tillbaka på historien. Mycket intressant finns i vårt egna arkiv i Kolonisternas hus. Lennart Arkelid och Ingvar Högström har tillsammans med Michele Micheletti utforskat det. Lennart och Ingvar har gått igenom de dokument i vårt arkiv som rör föreningens kommunikation med staden.

– Vi hittade inga handlingar före 1960, berättar de. Det vi har gjort är att sortera materialet i mappar. Vi har lagt ett par arbetsdagar. Det stora jobbet med arkivet har Michele gjort.

Lennart har varit kolonist sedan 1972, först i Söderbrunn och sedan i Skarpnäck och Ingvar har haft sin stuga i Skarpnäck sedan 1977. De har båda länge varit aktiva i vår rörelse, både som styrelseledamöter i FSSK och med andra uppdrag.

Lennart Arkelid.

Ingvar Högström.

Från 60- och 70-talet finns handlingar bevarade, men det är på 80-talet som det brakar loss. Då blir samarbetet med staden organiserat och man har regelbundna möten. 1985 kan sägas vara ett märkesår. Då skrevs avtal om ett hembudssystem, det vi kallar särskilt hembud,  vilket betyder att kolonistugor inte säljs på den fria marknaden. Föreningarna har utbildade värderare som med hjälp av mallar kommer fram till värdet när en stuga ska säljas. Idén om hembud, systemet som vi med rätta är så stolta över i Stockholm, kom från politikerna, det var inte i första hand kolonisterna som var drivande. På 80-talet togs frågan upp på en kongress i Koloniträdgårdsförbundet, men den dog för frågan riskerade att spräcka förbundet. Runt 1985 skapades också flera nya odlingslottsområden.

– Det var mycket stuns under 80-talet. På den tiden fanns generösa föreningsbidrag också. Borgarrådet Mats Hulth och andra politiker var engagerade för kolonifrågan, berättar de.

1984 kom den ”den gröna boken” Leve Koloniträdgården: bevara, vårda, förnya : råd, anvisningar och rekommendationer för koloniträdgårdsverksamhet i Stockholm ut. Ingvar och Lennart önskar verkligen att den skulle komma i ny upplaga, men det har inte hänt ännu. På nittiotalet blev samarbetet mindre intensivt, men Forum för koloniträdgårdar skapades då. Efter 2010 går kontakterna ner och det finns inte mycket att se.

– Åttiotalet var absolut höjdpunkten. På nittiotalet skapades stadsdelsnämnderna och ansvaret för kolonifrågor lades på parkingenjörer i stadsdelarna, innan dess fanns personer som arbetade heltid med kolonifrågor i staden. Så decentraliseringen av förvaltningen har inte gynnat oss, säger Lennart och Ingvar. 2010 skrevs nya avtal, där står att Forum ska finnas. Det var meningen att i Forum skulle parkingenjörer, kolonister och politiker mötas, men det var sällan politiker var där.

Med historien i ryggen, vad är viktigt inför framtiden?

– Hembudet är viktigt att bevara. Vi vill att koloniområden ska vara tillgängliga för vem som helst, då är hembud en förutsättning, är Lennart Arkelids svar.

– En av de viktigaste uppgifterna för kolonirörelsen är att få fram flera lotter, säger Ingvar Högström.

Intervju juni 2024, Katrin Holmberg

Kategorier
Tävling

Andrapriset: Les Sör Flör sjöng ut för Sundby

Andrapris-bild. Fototävlingen Livet på lotten 2023. Foto Viveka Söderström

Kolonisterna i Sundby fick njuta av smäktande franska chansoner under av systrarna Bigestans under namnet Les Sör Flör. En svenskifiering av Les Seur Fleur (Blomstersystrarna).

Viveka Söderström vann andrapriset i fototävlingen 2023, som först inkasserades den 2 juni i år. Uppträdande skedde under Sundbys städdag under strålande sol och riktigt sommarhetta.

Vinnare av förstapriset 2023
Kategorier
Stugföreningar Utbildning

Besök Kolonimuseum

Kolonimuseum i Eriksdalslunden. Foto Elisabeth Fransson.

På Eriksdalslundens koloniträdgårdsförenings område finns ett  litet museum. I år, 2024, öppnar de en sprillans ny basutställning om kolonirörelsen, sin förening, odlandet och sina stugor.

Öppet till 29 september: lördag–söndag kl. 13–16. Midsommarhelgen stängt. Fri entré. 

För bokade gruppvisning kontaktar man museet@eriksdalslunden.se.

Här kan du läsa mer om museet: https://www.eriksdalslunden.se/

Kategorier
Miljö Odlingstips

Ta hand om höstens minsta skörd

Naturskyddsföreningen har undersökt svenskmärkta plantor och hittat förbjudna bekämpningsmedel, bland annat i röd solhatt. Solhatt säljs som en bivänlig, men just denna planta innehöll ett förbjudet gift som skadar bin.

Läs mer om Naturskyddsföreningens undersökning!

Lena Israelsson, journalist och odlingsprofil har undersökt ”svenskheten” i svenskmärkt planta.

  • Sådd och sticklingar kan ske utanför Sverige, ibland i tropiska länder, som sedan exporteras till Europa.
  • De flesta hamnar i Nederländerna, där de planteras i pluggbrätten, och sedan importeras av svenska plantskolor.
  • I Sverige planteras de i en vanlig plastkruka, och när plantan rotat sig i kruka får den kallas för svensk eller ”svenskodlad”.
  • Svenska plantskolor har tuffare regler än de flesta länder, men det hjälper inte om plantorna besprutats någon annanstans.

Sist i nyheten hittar du Lenas inlägg på Facebook.

Det bästa sättet att skydda sig mot otillåtna gifter är att skörda egna frön, i stället för att köpa färdiga plantor. 

Vi haffar en entusiastisk frösamlare

Bakom ett vanligt hus i Enskede gömmer sig en fantastisk trädgård, fylld med massor växter, som bildar olika rumsliga miljöer. Här bor Gun Skybrand, som lever för sin trädgård och som alltid är nyfiken att fröså och testa nya sorter, men hon jobbar även med att föröka de växter hon redan har.
– Jag nog en riktig frö- och växtsamlare, som de flesta trädgårdsnördar, säger Gun och skrattar.

Gun tipsar om frösådd  och sticklingar av hortensia

Precis som det finns enkla och svåra växter, är det likadant med frön. Vissa frön är krångliga att så och ibland även svåra att lokalisera, vad är frö och vad är bara skräp? Men de allra flesta är enkla att samla in och sedan så.

Vad ska man tänka på när man ska skörda frön?
– Skörda gärna en solig dag, när det är torrt. Det är viktigt att du rensar bort skräp, så det inte börjar mögla under förvaring. Det finns vissa frön som bör sås som färska, och andra som man kan lagra. Men lagringstid skiljer sig åt mellan frön, så det behöver man kolla.


Hur förvarar man frön bäst?
– Torrt, mörkt och svalt. Du kan använda dig av kaffefilter eller vika små frökuvert. Jag förvarar mina frön i kylskåpet, vilket förlänger grobarheten.

Så här viker du ett frökuvert

Frön vill olika
När det är dags att så frön är det mager jord som gäller. Man behöver även hålla reda på om det är varm- eller kallgroende frön.

Flera av de perenner som lätt frösår sig själva i vårt klimat, är ofta frön som behöver kyla för att gro. Men även här är det olika – akleija frösår sig lätt – men behöver ingen köldknäpp för att gro. En annan parameter hålla reda på är om det är ljus- eller mörkgroende frön.

Guns tips på frön som är lätta att skörda och så:

  • Fingerborgsblomma
  • De allra flesta blåklockor, till exempel Mjölkklocka
  • Purpurklätt
  • Solhatt
  • Anisisop
  • Nattljus
  • Blå Bolltistel
  • Akleija
  • Verbena

Många av våra sommarblommor (som är ett-åriga) är även lätta att ta frön av som ringblommor, malva och tagetes.

Men det finns ju även andra sätt att få trädgården växa. Det är att ta sticklingar eller dela på växter. Lavendel och Hortensia är lätt att ta sticklingar av och funkia passar för delning.

Om vi alla samlar frön, tar sticklingar och delar våra växter slipper du få in gifter i trädgården. Passa på och byt med vänner och kolonigrannar – så har du plötsligt massa nya växter – helt gratis.